Ukraina är ett högriskland när det gäller rabies och för de husdjur som inte är vaccinerade gäller cirka fyra månaders isolering på grund av smittskyddsskäl. Men att hitta lokaler till de djur som behöver hållas i karantän har varit svårt.
– Vi ställer höga krav och hittills har vi bara hittat en lokal i Stockholms län, så vi behöver absolut fler, säger länsveterinär Sonia Lopes på Länsstyrelsen i Stockholm.
Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina sällskapsdjur. Många av dem kommer troligen behöva hållas i karantän på grund av ”oklar rabiesstatus”, tror Sonia Lopes.
– Det kommer mycket folk med färjorna från Polen till Nynäshamn, så behovet av lokaler för isolering av sällskapsdjur kommer att vara stort i Stockholm, säger Sonia Lopes.
Uppmanas ta sig till veterinär
I Ukraina är det vaccinationskrav mot rabies för hundar, men alla som flyr har inte fått med sig dokumentation och då uppmanas de att ta sig till en veterinär för att undersöka om djuren har antikroppar mot rabies.
Följ med in till Bagarmossens djursjukhus för att se hur de hanterar potentiellt rabiessmittade hundar i videon.
Fakta rabies
Rabies finns över nästan hela världen och kan drabba i stort sett alla däggdjur. Insjuknande leder så gott som alltid till döden.
Ukraina betraktas som ett högriskland för rabies, med hundratals rapporterade fall varje år på djur. Det förekommer även rabiesfall på människor i landet.
Rabies sprids via direktkontakt, nästan alltid med hund. Smittan sprids via saliv, till exempel när en hund biter dig eller slickar dig och kommer åt ett öppet sår eller slemhinnor i ansiktet som öga, näsa eller mun.
Från början är symtomen inte tydliga utan mer allmänna som huvudvärk och feber, men så småningom utvecklas symtomen i centrala nervsystemet. Förvirring, ångest, oro, olika yttringar av att hjärna och nerver inte fungerar i kroppen är typiska symtom.
Då rabies ofta har en lång inkubationstid kan man förhindra sjukdom genom att omedelbart efter smittillfället vaccinera och ge immunglobulin.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket
(TT)