Brottsmisstanken har rört grov förskingring. Både drabbade kunder och konkursförvaltare har anmält bolaget.

”Med de stränga beviskrav som gäller i brottmål kan jag dock nu konstatera att bevisningen inte räcker för ett åtal” skriver Olof Kronlund, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, i en kommentar.

Svårt veta vem som är ansvarig

Enligt Ekobrottsmyndigheten är det fastlagt att pengar från hanteringen av kundmedel löpande hade förbrukats under flera år i koncernens verksamhet.

Det har inte funnits något lagstadgat förbud mot en sammanblandning av kundernas pengar och de egna pengarna i en verksamhet, men om ett företag kommer på obestånd kan agerandet utgöra förskingringsbrott.

”För att kunna ställa någon till straffrättsligt ansvar för denna hantering av kundmedlen i Panaxia-koncernen måste det gå att bevisa när obeståndet inträtt i förhållande till konkursen, vem som då ska hållas ansvarig för den hanteringen och att de ansvariga haft uppsåt till gärningen. Det räcker inte med oaktsamhet”, skriver Kronlund.

Att förfarandet pågått under flera år blir den straffrättsliga bedömningen extra besvärlig, enligt åklagaren.

Chefer dömdes

Panaxia var Sveriges tredje största värdetransportföretag när bolaget sattes i konkurs i september 2012. Kraschen var så omfattande att stora störningar uppstod i handelns kontanthantering. Totalt bedömde konkursförvaltaren att omkring en halv miljard kronor försvann i kollapsen.

Bakom konkursen låg en avskrivning på 200 miljoner kronor som bolaget tvingades göra i delårsrapporten för andra kvartalet, bland annat som en följd av misstänkta bokföringsbrott.

I januari i år dömdes två tidigare chefer i bolaget till fängelse i ett år och nio månader respektive ett år och sex månader för grov trolöshet mot huvudman. Rätten ansåg att de missbrukat sin förtroendeställning i Panaxia.