Första gången som PFAS upptäcktes i Märstaån var 2012. Men trots att det gått tio år är halterna fortsatt höga. Det oroar Länsstyrelsen i Stockholm, vars uppgift bland annat är att skydda stockholmarnas dricksvatten.
– Det kanske tar hundra år innan de här ämnena är nedbrutna, säger Johannes Knulst, miljöhandläggare Länsstyrelsen Stockholm.
Hur farligt är PFAS och vattnet i Märstaån? Se mer i videon ovan.
Brandskum från övningar
Miljögiftet PFAS har flera olika undergrupper, bland annat PFOS som tidigare fanns i brandskum. Ämnet finns i marken vid Arlandas landningsbanor, där många brandsläckningsövningar har utförts. Därifrån läcker det sedan ut i grundvattnet till Märstaån som mynnar ut i Mälaren – länets största dricksvattentäkt. Nyligen föreslog Livsmedelsverket ett strängare gränsvärde för PFAS i dricksvatten.
Försök på Arlanda
Enligt Swedavia pågår ett arbete med att begränsa spridningen av PFAS från Arlanda flygplats. Bland annat pågår försök med att binda in PFAS i grundvattnet med hjälp av aktivt kol och att tvätta jorden för att minska PFAS-halten.
Detta är PFAS
PFAS
- Är framställt av människan och har tillverkats sedan 1950-talet
- Bryts inte ner i naturen
- Sprids via luft och vatten
- Används i bland annat i brandskum, klädimpregnering, läder, teflon i stekpannor och livsmedelsförpackningar
Källa: Kemikalieinspektionen
PFOS en undergrupp av PFAS
- Uppskattar att det i genomsnitt rinner ut cirka 2 kilo PFOS årligen från Arlanda som så småningom kan nå Mälaren.
- Uppskattar att minst 38 kilo PFOS använts genom tiderna på brandövningsplatsen vid Arlanda. Den största kvarvarande mängden PFOS ligger lagrad i marken men det finns även kvar i grundvattnet.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet