– Pengarna är välbehövda, men det räcker inte för att täcka det akuta läge som som råder inom skolan, säger Britt-Marie Selin, ordförande Sveriges lärare i Stockholm.

103 av 126 kommunala grundskolor har ett hårt pressat ekonomiskt läge i år och går med underskott enligt utbildningsnämnden.

Orsaker är bland annat väntade löneökningar, drastiskt ökade personalkostnader och matkostnader. Ett flertal skolor har också ett minskat elevunderlag och kommer nu behöva att ställa om sin organisation förklarar skolborgarrådet Emilia Bjuggren på tisdagens pressträff i stadshuset.

Moderaternas gruppledare i Stockholm, Christofer Fjellner, är kritisk till att det inte görs ytterligare prioriteringar från det rödgröna styret och menar att pengar finns.

– Det här räddningspaketet är inte ens hälften av vad som behövs och lärare kommer behöva sparkas i de krisande skolorna, säger han.

Kan bli höjd kommunalskatt: ”Svantessonskatt”

Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) håller inte med om att det finns ytterligare resurser att ta av. Hon vill istället se ökade statsbidrag från regeringen. Annars kan det bli tal om att höja skatten som hon kallar för Svantessonskatt (reds anmärkning, efter moderata finansministern Elisabeth Svantesson).

– Om regeringen fortsatt inte ger pengar till den kommunala välfärden kommer det att tvinga oss att höja kommunalskatten, säger Karin Wanngård.

Sparade buffertar och obalans i budget

Pengarna ska betalas till rektorer som avgör vad de ska användas till. Ungefär hälften av de kommunala skolorna har också en sparad fondbuffert med pengar sedan pandemin.

Av de 102 miljoner kronorna kommer 77 gå till de kommunala skolorna och 25 miljoner till friskolorna. De skolor som har stora elevtapp kommer också de närmaste två åren tillåtas att gå med underskott.