Lena Holst (MP) samlar underskrifter mot att sälja det kommunala bostadsbolaget i Ekerö, september 2011. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Så gick det när folket (inte) fick bestämma

Publicerad

År 2011 reformerades reglerna kring folkomröstningar för att göra det lättare att få igenom kommunala folkomröstningar. Efter tio år med reformen har sju kommunala folkomröstningar hållits i Stockholms län. Vi har rett ut hur stort inflytande folkets röst fick.

Den om kommunala bostadsbolaget på Ekerö 2012

Under 2012 röstade invånarna i Ekerö om kommunen skulle sälja det kommunala bostadsbolaget Ekerö Bostäder. Resultatet blev ett klart nej, och politikerna valde att följa valresultatet.

Den om taxan inom äldreomsorgen i Tyresö 2012

Under 2012 hade även Tyresö en folkomröstning, om taxorna inom äldreomsorgen. Frågan var om den nya taxan, som införts året innan, skulle fortsätta tillämpas. Hela 83 procent röstade nej. Samtidigt var det bara 29 procent av de röstberättigade som röstade, så den styrande majoriteten gick emot resultatet och valde att ändå behålla taxan.

Den om skolan på Värmdö 2014

Under 2014 hölls tre lokala folkomröstningar i länet. På Värmdö röstade man om en ny skolorganisation. Röstdeltagandet var relativt lågt, men en klar majoritet ville se en ny skolorganisation.

Den om kommundelning i Botkyrka 2014

Under 2014 sa invånarna ett klart nej till frågan om Tullinge skulle bli en egen kommun. Förutom de som bodde i just Tullinge. Politikerna följde valresultatet och någon kommundelning blev det inte.

Den om en ny stadsdel i Upplands Väsby 2014

I Upplands Väsby röstades om en ny, sjönära stadsdel under 2014. 49 procent av de röstande sa nej, 44 procent sa ja, medan resten röstade blankt. Valdeltagandet var drygt 70 procent och politikerna följde valresultatet – stadsdelen byggdes inte.

Den om bebyggelse på Norrberget i Vaxholm 2017

Under 2017 fick invånarna i Vaxholm säga sitt när det gällde om skolan på Norrberget skulle rivas och ersättas med bostäder. En majoritet av de röstande, 55 procent, sade nej, men politikerna gick emot resultatet och gick vidare med byggplanerna.

Den om glesbygdsskolorna i Norrtälje 2017

Under 2017 röstade man i Norrtälje om kommunen skulle behålla och utveckla glesbygdsskolorna. 82 procent av de röstande svarade ja, men samtidigt var valdeltagandet lågt – bara 17 procent av de röstberättigade deltog, vilket fick politikerna att hålla fast vid nedläggningsbesluten. Dessutom hade flera av skolorna redan hunnit avvecklas innan folkomröstningen hölls.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.