Det står svenska på schemat för klass 7A på Frejaskolan i Gnesta. Eleverna fäller upp skärmarna på sina laptops, för här har alla sjundeklassare fått en egen dator av skolan. Och på sikt ska alla elever få varsin dator. Men det är inte alltid de används till skolarbete under lektionerna.
– Det är lättare att hålla reda på allt nu när man har en dator bara o inte en massa skolböcker, säger Hampus Larsson elev i klass 7 A på Frejaskolan.
De flesta eleverna i klassen är nöjda med sina nya datorer och tycker att skolarbetet blivit lite lättare och ibland även roligare.
– Vi känner oss fram nu och försöker att få in de digitala verktygen i de flesta ämnen. Det fungerar allt bättre tycker jag, säger klassföreståndaren Tove Sageborn.
Nationell digitaliseringsplan
Alla skolor i Sverige ska nu börja efterleva den digitaliseringsplan som regeringen beslutat om, och redan från och med höstterminen 2017 är digitaliseringen inskriven i läroplanen. Vissa ämnen kommer till exempel innehålla programmering.
– Det är ett paradigmskifte nu kan man säga, alla elever ska på sikt ha en egen dator. Det blir en omställningsperiod där vi måste känna oss för hur mycket läromedel och annat skolmaterial vi behöver investera i nu när vi har datorerna, säger Reino Dahl, rektor på Frejaskolan.
Men kritiken mot att alla skolor nu måste storsatsa på datorer är hård och handlar bland annat om att det finns en risk att skolor nu ännu mer kommer tvingas spara in på läromedel, vilket skulle kunna försämra innehållet den svenska skolan ännu mer. Många befarar också att datorerna kommer att innebära ännu större störningsmoment i undervisningen när eleverna, genom sina skärmar, ständigt är uppkopplade även på lektionstid.
Chattar, spel och Youtube
Och den farhågan bekräftas delvis av det flera elever i klass 7A på Frejaskolan berättar.
-Ja, jag använder datorn till mycket annat än skolarbete. Vi spelar, tittar på youtube och chattar massor. Även på lektionstid, erkänner Erik Henningsson och flera andra av kompisarna i klass 7A.