– Genom storsatsningen som skolor nu gör på att köpa in hårdvara för att leva upp till kraven på digitalisering kommer annat viktigt, som läromedel och fler lärare, att få stå tillbaka. Jag tror att digitaliseringen kan bli det största misslyckandet för svensk skola någonsin.

De hårda orden kommer från Wiwi Ahlberg, gymnasielärare sedan 30 år och läromedelsförfattare. Hon är en av dem som nu är djupt oroad över framtiden för den svenska skolan.

– Och om man inte fyller alla nya datorer med riktiga läromedel kan digitaliseringen bli en katastrof för den svenska skolan.

Men andra försvarar helt och fullt digitaliseringen.

– Digitaliseringen är framtiden, med de möjligheter och de risker som finns. Det är vårt ansvar som vuxna och som lärare att se till att lära barnen att hantera detta, menar Joakim Jardenberg, it-konsult och it-debattör.

Ju fler datorer desto sämre resultat

Men ingen forskning visar att digitaliseringen i sig själv leder till att förbättra resultaten i skolan. Tvärtom. När OECD jämförde hur skolresultaten utvecklats i PISA-undersökningarna mellan 2012 och 2015 och sedan satte resultaten i relation till elevernas tillgång till digitala hjälpmedel, visade det sig att det snarare fanns ett negativt samband.

Ju mer ett land investerat i digitala verktyg desto sämre hade resultaten utvecklats.

Även i de länder som satsat minst på datorer utvecklades resultaten dåligt. Lagom tycks alltså vara bäst. Men skälen till detta samband kan vara många, konstaterar dock OECD i rapporten.

Utbildningsminister Gustav Fridolin som ansvarar för digitaliseringsplanen håller med om att det finns risker även om digitaliseringen är nödvändig i skolan.

– Det har varit alldeles för mycket fokus på själva datorerna. Skolorna måste även satsa på lärare och läromedel, annars kan digitaliseringen slå fel. Det måste finnas läromedel i skolorna vare sig det är i datorerna eller i vanlig traditionell bokform.