– Chattarna visar att kriminella säljer lägenheter som en del av sin verksamhet, säger Kristian Halldin, polisens samordnare i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.

Hans utgångspunkt är att bostadsbolag, kommuner, polisen och myndigheter som Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan måste samarbeta för att komma åt den här kriminaliteten.

Serie mord

Det var en serie mord 2014 som kunde kopplas till handel med svarta hyreskontrakt som väckte hans intresse.

– Det var som att öppna dammluckorna. Vi såg då att kriminella som brukar ägna sig åt rån, narkotika och vapen också håller på med detta. De har förstått att svarthandel med hyreskontrakt är en lukrativ bransch.

Sedan dess har polisen sett att svarthandeln med hyreskontrakt blivit ett inslag i kriminella nätverks verksamhet.

– När svarthandeln lever över tid och blir allt mer sofistikerad och specialiserad blir den problematisk. Det handlar om rakt igenom oredovisade vinster för de kriminella, säger Kristian Halldin.

Få blir upptäckta

Han ser att lagändringen den 1 oktober förra året, som innebar att bestämmelserna i hyreslagstiftningen rörande svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning skärptes, har haft en preventiv effekt på den stora allmänheten. Däremot tror han inte att kriminella bryr sig på samma sätt trots att straffen blivit hårdare.

– Om du har en kriminell livsstil då kanske du har lättare att acceptera risker. Kriminella svarar inte på samma medicin som allmänheten.

Men det är få som blir lagförda för svarthandel med hyreskontrakt. Dels eftersom polisen prioriterar andra brott, dels på grund av att svarthandel med hyreskontrakt är svår att utreda. Det kan bero på att lagstiftningen är ganska okänd.

– Okunnigheten om det här är ganska utbredd, inte bara hos polisen utan även hos åklagare, säger Kristian Halldin.

Utsatta utnyttjas

Samtidigt leder den här sortens brottslighet i utsatta områden till en rad problem när utsatta människor utnyttjas och det blir svårt att hitta människor, eftersom de inte bor där de är folkbokförda.

– Om vi ska få ordning på utsatta områden behöver vi få lite ordning inne i husen också.

Kristian Halldin ser riskerna med trångboddhet.

– Unga som bor där man bara hyr en madrass har inte den yta som behövs för att utveckla sin personlighet och klara skolan. Kan de inte vara hemma, utan får vara ute och springa, ökar risken för att bli rekryterad till kriminella nätverk.