Det är Stockholms Stad som backat lite grann och låter de äldsta telefonkioskerna från början av 1900-talet få vara kvar, som ett kulturminne. Visserligen utan själva telefonapparaten, men ändå. Det är modellen Pagod från 1900 man sparar.

Tre stycken finns kvar i Stockholm. En vid Mosebacke torg, en dubbel Pagod vid Kornhamns torg och en vid Storkyrkan i Gamla Stan.

Ansiktslyft innan sommaren

Men väder och vind har tärt hårt på kioskerna och nu måste de renoveras och klottret tas bort. Den vid Storkyrkan är redan inne för reparation. Folke Ackerman har tidigare arbetat på Televerket, och har sedan 1970 talet både renoverat och byggt nya telefonkiosker i sin verkstad i Spånga.

Han har målat zinktaket med rödfärg och den svarta spiran på taket på den gamla telefonkiosken är också lagad.

– Det är vissa delar på sidorna som rötskadade, de måste bytas ut och nya hyllor i hytten ska sättas in. I övrigt behålls originalmaterialet, säger Folke Ackerman.

Och det är bråttom, de tre Pagod-kioskerna skall repareras och snyggas till innan sommaren.

Telefonkioskerna – en turistattraktion

Det är Stockholms stad som äger de gamla telefonkioskerna och de är populära motiv bland turisterna.

– När turisterna kommer så vet de om att Sverige var ett telefonland. Vi var superduktiga på radio och tv och på telefoni framför allt. Så det är viktigt att telefonkioskerna sparas, säger Nils Olander, intendent på Tekniska muséet.  

Pagoden ritades av Telegrafverkets ingenjör Hjalmar Cellon. Den första sattes upp i Kungsträdgården den 4 april 1901.

Telefonkioskernas glansår var på 1960- och 70-talet. Och Folke Ackerman har modeller från olika tidsepokrar. I många filmer förkommer telefonkiosken och han får ofta förfrågningar när ett filmteam behöver en telefonkiosk från ett visst årtionde.

Hur känns det att få ta hand om en gammal telefonkiosk?

– Ja, det är underbart, det är ett kulturarv. Och det är ett bättre konstverk att stå på ett torg än något annat.

Är det lite kärlek?

– Ja det är det, säger Folke Ackerman.