Anledningen är för att få vår ”vanliga tidräkning”, den så kallade borgerliga tiden, i synk med astronomin. Grunden till problemet är nämligen att jorden snurrar allt långsammare och långsammare. Vilket gör så att vår klocka inte är helt i synk med ”den verkliga tiden”.
– På grund av månens gravitation och tidvattnet så snurrar jorden långsammare och långsammare. Vi hamnar alltså hela tiden ur fas med tiden kan man säga, säger astronomen Bengt Edvardsson, aktiv vid Uppsala universitet.
00.59.60
Sekunden som ska läggas till kommer i Sverige läggas till mellan den första och andra timmen på det nya året. 00.59.59 kommer alltså bli 00.59.60 och inte 01.00.00.
– Det kallas skottsekund, och om man inte hade gjort detta så hade det till slut varit helt upp och nervänt. Alltså att solen skulle vara på helt fel ställe på himlen vid lunchtid och vice versa. Principen är densamma som skottår, men i betydligt mindre grad.
Varför bakar man inte in den med skottdagen då?
– Det är bestämt att man gör så här. Sen är principen densamma, men grunden lite olika. Anledningen till skottdagen är för att ett år inte exakt är 365 dagar utan snarare 365 och ett kvarts dygn. Anledning till skottsekund är på grund av jordens avtagande rotation på grund av tidvattnets påverkan. Tidvattnet och dess vågor motarbetar helt enkelt rotationen. Men även vädersystem, polarisens varierande utbredning och jordens varierande magnetfält påverkar.
Flera sekunder
Den extra sekunden läggs till till och från. Det exakta tillfällen är på förhand svåra att beräkna, då jordens rotation som nämnt inte är konstant.
– Det startade någon gång på 70-talet och har gjorts ett 20-30-tal gånger. Men man vet liksom inte på förhand när det ska göras igen. Det är en institution i Paris som konstant följer den borgerliga tiden i förhållande till stjärnorna. De meddelar att en extra sekund ska läggas till när jordens position är 0,9 sekunder fel.
Så när vi lägger till sekunden nu under 2017 kommer vi vara före tiden?
– Ja, så kan man se det. Men tiden kommer ju ikapp vår tid sen. Oklart exakt hur snabbt.
Millenniebugg
Under millennieskiftet fanns rädslor att mycket elektronik skulle lägga ned, med tanke på att alla klockar helt enkelt skulle ”nollställas”. Men att någon risk nu föreligger för att ytterligare en sekund läggs till menar Bengt Edvardsson inte finns.
– De digitala klockarna i datorer och så är oftast kopplade till atomklockor och liknande. Det innebär att de kommer få en signal mellan första och andra timmen under 2017 att ta en sekund paus helt enkelt.
Men att vi för just den sekunden både kommer leva i framtiden, samt att tiden kommer stå still, menar Bengt Edvardsson inte kommer märkas.
– Nej det tror jag inte. Det är så marginellt.
Tur har vi dock i Sverige att den extra sekunden läggs till mellan 00.59.59 och 00.59.60 och inte mellan 23.59.59 och 23.59.60.
– Tolvslaget där ja. Nedräkningen hade kunnat bli konstig.
30 dagar per dygn
Men även om vi vet att 2017 kommer bli en sekund längre år är mycket fortfarande ovisst, bortom det.
– Med tanke på att just jordens rotation går långsammare och långsammare så kommer jorden förr eller senare alltid vända ena sidan mot månen. Ett dygn kan komma ett bli en månad. Månen avlägsnar sig helt enkelt inte, så månaderna kommer också bli längre än 30 dagar. Klimatet kommer minst sagt att förändras, säger Bengt Edvardsson.
Och inte bara det. Just additionen av en extra sekund kommer i framtiden att ske mer frekvent, med tanke på att rotationen är föränderlig.
– Den borgerliga tiden är som sagt inte helt i linje med stjärnorna. Vi måste konstant föra in små justeringar. Men alternativet är nog sämre, för förut hade ju alla olika tidräkning vilket innebär att man i olika städer kunde ha olika tid vid samma klockslag.
Dock menar Bengt Edvardsson att det också kan bli tvärtom – att justeringarna kan komma att bli färre, då månens gravitation i allt mindre grad kommer påverka jorden då den snurrar längre och längre bort.
En annan tid
Men i och med jordens långsammare rotation snurrar också månen långsammare.
– Månen kommer ju längre och längre bort, vilket gör så att skjutsen avtar hela tiden. Månen kommer fyra centimeter längre från jorden varje år.
Är denna skottsekund en stor grej inom astronomin?
– Det är klart vi följer den och är medvetna om den. Men vi inom astronomin använder en annan tidräkning, vilket innebär att vi slipper dessa problem.