En person står vid en mikrofon framför en stor banner med texten ”gapr.”, medan åskådare samlas i förgrunden. Bakgrunden visar en park med bilar och växtlighet. — ”Vi kommer aldrig att svika dina medsystrar och bröder”. Hör Sara Mohammad, ordförande i föreningen GAPF i klippet. Foto: Antonios Antoniadis / SVT

23 år efter mordet på Fadime Şahindal: ”Hedersförtrycket har blivit grövre”

Publicerad igår 17:01

Under tisdagen uppmärksammade årsdagen för mordet på Fadime Şahindal. Politiker och allmänhet samlades vid Gamla kyrkogården i Uppsala för att hedra hennes minne.

– Hennes mod, hennes engagemang, och hennes berättelse får mig att förnya mitt löfte varje år, säger Sara Mohammad, ordförande i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. (GAPF)

Det var den 21 januari 2002 som den då 26-åriga Fadime Şahindal sköts till döds av sin pappa i en lägenhet i Uppsala. Det då hon vägrat bortgifte och själv valt vem hon skulle leva tillsammans med.

Innan mordet kom hon att dödshotats och förskjutas av sin familj. Hederskulturen pratade hon öppet om i offentligheten.

hedersrelaterad våld

Starten för arbetet mot hedersvåld

Mordet på Fadime Şahindal blev starten för arbetet mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld i Sverige. Numera uppmärksammas Fadimedagarna på flera håll i landet.

I Uppsala sker årligen en minnesceremoni med kransläggning vid hennes grav på Gamla Kyrkogården. Under tisdagen samlades politiker och allmänhet för att uppmärksamma dagen.

– Vi vill hedra modiga Fadime och ge hopp till unga som lever under samma omständigheter som hon levde under, säger Sara Mohammad.

Fortsatt stora problem

Årets tema på Fadimedagarna är i kulturrelativismens skugga frodas hedersförtrycket. Sara Mohammad menar att den utsatta målgruppen tidigare ifrågasattes.

– Men idag ser det annorlunda ut. Man säger att man bryr sig målgruppen, men man erkänner inte hederskultulturen. Då tar man inte frågan på allvar, säger hon och fortsätter:

– Hedersvåldet har dessutom blivit mycket grövre än tidigare, samtidigt har medvetenheten ökat, men det är långt ifrån tillräckligt.

Vad är hedersrelaterat våld?

• Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar främst flickor och kvinnor – men även pojkar och män.

• Utsatta begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen.

• Våldet är ofta kopplat till hedersnormer som bygger på mansdominerade och heteronormativa uppfattningar.

• Flickor och kvinnor kan begränsas i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet men även utbildning, arbete och äktenskap.

• Hedersrelaterat våld kännetecknas av ett starkt kollektivt inslag. Familjen, eller släktens intressen går före individens.

• Det finns en uppfattningen om att familjens anseende är avhängt på kvinnliga familjemedlemmars beteende i förhållande till idealen.

• För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.

Källa: Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.