”Vi alla ser att det är nog nu. Tystnaden behöver brytas, skammen behöver placeras där den hör hemma. Den är inte vår att bära.” Så står det på uppropet #vardeljus hemsida, undertecknat av 1.382 kvinnor inom Svenska kyrkan.
I vittnesmålen beskriver kvinnor hur de utsatts för övergrepp av präster och församlingsmedlemmar och hur förövarna skyddats.
Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén har själv undertecknat uppropet och säger till SVT Nyheter Uppsala att hon är skakad över de berättelser om sexism, trakasserier och övergrepp som kommit fram den senaste tiden.
– Jag delar vreden över de strukturer som tillåter att det här sker, säger Antje Jackelén.
Har ett ansvar
Hon menar att hon önskat att kyrkan kunde vara fri från exempel.
– Men jag vet ju att så inte är fallet. Nu har jag som ärkebiskop ett ansvar för att vi reagerar och förändrar det här till det bättre, säger Antje Jackelén.
Kan kyrkan, med sina strukturer, vara en arbetsplats där trakasserier och sexism är vanligare?
– Jag kan inte säga att problemet är varken större eller mindre i kyrkan, det vet jag inte. Men det man kan säga är ju att något som utmärker kyrkan är att det finns många förtroendefulla relationer med människor i beroendeställning, till exempel inom konfirmationsverksamheten och själavården. Och då finns det ju risk att människor går över gränsen.
– Samtidigt ska vi inte glömma att kyrkan också är en miljö där människor som utsatts för övergrepp fått stöd och hjälp att berätta, säger Antje Jackelén.
Exempel på vittnesmål
• ”En man i den församlingen jag arbetade i begick övergrepp mot mig. Jag bad min kyrkoherde om stöd. Den manliga kyrkoherden sade: 'Nej, vi ska inte säga något utåt. Det här får du hantera själv. Tänk på församlingsbon och hans framtid'”.
• En annan kvinna berättar om övergrepp som hon utsattes för av en präst som hon gick hos för själavård. ”Efter ett tag började han introducera allt märkligare metoder som gick ut på att fysisk närhet skulle skapa en trygghet hos mig. Det slutade med hans händer under min tröja. Smekningar. Försök till kyssar.” När kvinnan, som var i antagningsprocessen för att själv bli präst, pratade med en annan präst om övergreppen avrådde denne henne från att anmäla för att inte äventyra sina chanser att bli godkänd. Kvinnan lydde rådet men skriver att hon ångrat det många gånger.