Lärarna i klassrummen är få i Uppsala jämfört med i resten av landet. Foto: TT

Uppsala i botten – få lärare i klassrummen: ”Känns inte bra i magen”

Uppdaterad
Publicerad

I dag ringer skolorna i Uppsala in höstterminen. För många lärare i kommunen kan det innebära en tuff situation – eftersom det är få lärare i klassrummen här.

– Det känns inte bra i magen, säger Louise Plobeck, ordförande vid Lärarförbundet i Uppsala.

Det är få lärare i Uppsalas klassrum jämfört med i resten av landet. Det visar Skolverkets senaste siffror över lärartätheten i landet, där Uppsala kommun har en bottenplacering, plats 271 av 290. Här går det 13,6 elever per lärare jämfört med rikssnittet på 11,5.

– Det säger sig självt att det blir svårare att göra anpassningar i klassrummet för de elever som behöver särskilt stöd eller extra utmaningar. Det blir stora klasser och relativt lite stödpersonal. Det känns inte bra i magen när eleverna drabbas, och jag tror att det sliter på många lärare, säger Louise Plobeck.

Kommunen når lönesatsning – lärarbristen kvarstår

En av satsningarna som kommunen har gjort för lärarna är att höja lönerna. Målet som sattes upp var en genomsnittlig löneökning med 11 000 kronor från år 2012 fram till 2021 – och i nuläget visar siffror att kommunen ligger i linje med målet.

Samtidigt råder det fortfarande lärarbrist.

Lönerna är en av flera saker som vi måste jobba med för att bli en attraktiv arbetsgivare. En annan viktig fråga är arbetsmiljön där jag tycker att det är viktigt att lärare ska få vara just lärare, kunna fokusera på sitt kärnuppdrag och få möjlighet till kompetensutveckling, säger Helena Hedman Skoglund (L), utbildningsnämndens ordförande.

Lönesatsning skapar stor läraromsättning

Kommunens löneökning gäller främst de som nyanställs som lärare. Och nu ser Lärarförbundet i Uppsala att det skapas en ojämnställd lönesättning mellan lärare – vilket innebär att flera väljer att byta arbetsgivare för att få en högre lön. Enligt Lärarförbundet skapar det en dålig kontinuitet på skolorna.

– Vi är förstås jätteglada att man får betala mycket för en ny lärare, men det blir märkligt ur en rättvisesynpunkt när en ny lärare kommer in och har högre lön än en lärare som har jobbat länge. Det tror jag också leder till att det blir en större omsättning på lärare – att man känner sig lite orättvist bedömd, säger Louise Plobeck.

– Jag tänker att det är viktigt att lärare som kommer in i arbetslivet får en bra ingångslön. Men det är självklart lika viktigt att lärare som har varit länge i yrket premieras i lönesättningen. Sen är det ju inte optimalt när lärare känner att de måste byta arbetsgivare för att få en högre lön, säger Helena Hedman Skoglund (L)

Delade åsikter om lärarassistenter

Uppsala kommun har även satsat på lärarassistenter som ska bistå lärare.

– Jag har uppfattningen att på de skolor där lärarassistenter finns i dag, så är det något som uppfattas som väldigt postitivt. Sen är satsningen egentligen bara påbörjad och kommer att behöva byggas ut under ett antal år.

Lärarförbundet föredrar utbildade lärare i skolan – men beskriver situationen som svår.

– Jag tror att lärarassistenter kan göra stor nytta, framförallt i de lägre årskurserna. Vi vill inte säga blankt nej – men vi ser hellre en förstärkning av kanslipersonal, kuratorer och vaktmästare, säger Louise Plobeck.

Men kan inte en lärarassistent vara en väg ut för lärare som har en tung arbetsbörda?

Det kan vara så men vi vill inte hamna i situationen där lärare ska bli arbetsledare över en outbildad personalstyrka. Men det kan också vara från situation till situation.

Lärartätheten i Uppsala län: (elever per lärare)

Riket: 11,5

Heby: 10,8

Älvkarleby: 11

Östhammar: 11,4

Tierp: 12

Knivsta: 13

Håbo: 13

Enköping: 13,3

Uppsala: 13,6

Källa: Skolverket (ht18-vt19)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.