• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Kvinna med ljust kort hår står framför en vit byggnad med gröna detaljer. Hon har glasögon och mörk kavaj.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Därför riskerar unga att ”smitta” varandra med negativa beteenden, enligt forskaren Maria Vogel. Foto: Antonios Antoniadis/SVT

Därför riskerar unga att lära sig negativa beteenden på HVB-hem

Publicerad

Varje år placeras omkring 6 000 barn på olika HVB-hem runtom i Sverige. På boendena ska de bland annat få hjälp att bryta missbruk och kriminella beteenden, men risken är att HVB-hemmen ger motsatt effekt, enligt forskaren Maria Vogel.

– Det finns stora risker, om man inte är vaksam, att de smittar varandra. Det vill säga att de lär sig negativa beteenden av varandra, säger hon.

SVT Nyheter Uppsala har nyligen berättat om Ida och Robin, som bott på olika HVB-hem i Uppsala län. De har båda erfarenheter av negativa beteenden på HVB-hemmen. Ida berättar att hon sett unga vara narkotikapåverkade framför personalen, och Robin att han sett andra röka cannabis utanför sovrumfönstret.

Maria Vogel är doktor i socialt arbete vid Stockholms universitet och forskar särskilt om tvångsvård av ungdomar med omfattande psykosociala problem. Hon konstaterar att ungas problem riskerar att öka när de placeras i grupp på HVB-hem.

– Samhället har ett jättestort ansvar för den här gruppen unga. Och där får man säga att samhället har misslyckats, säger hon.

Utbredda problem med droger och våld

Enligt siffror från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, är problemen med droger och våld utbredda på HVB-hem runtom i landet. Under förra årets inspektioner framkom uppgifter som rör våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger på vart fjärde granskat HVB-hem.

Myndigheten ansvarar för att kontrollera att socialtjänsten och HVB-hemmen ger barn och ungdomar en vård som är bra och av god kvalitet, och menar att problemen har ökat.

– Vi har sett en utveckling av målgruppen där det finns en större drogproblematik med i bilden och även kriminella beteenden. Här är det extremt viktigt att det är rätt personal som jobbar på boendet. Har man inte det så riskerar man att äventyra sitt tillstånd, säger Patrick Barringer, avdelningschef vid Ivo.

I klippet: Det behöver göras för att minska risken unga far illa inom HVB-vården.

FAKTA: DROGER, VÅLD ELLER HOT PÅ VART FJÄRDE HVB-HEM

Varje år inspekterar Ivo alla HVB-hem som enligt myndighetens register är aktiva. Förra året innebar det drygt 400 verksamheter. Inspektionerna görs både rutinmässigt och efter larm om missförhållanden.

I slutet av maj publicerade myndigheten en analys kring det som framkom under förra årets inspektioner. Analysen omfattar de 368 inspekterade HVB-hem som vid den tiden hade fått ett färdigt beslut och visade bland annat följande:

  • 50 procent av alla granskade HVB-hem hade brister.
  • På 25 procent av granskade HVB-hem framkom uppgifter om fysiskt våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger.
  • Det var vanligast att barn och unga utsatts för våld, hot, kränkningar eller övergrepp av andra boende, men även personal kunde utsätta barn och unga.
  • Ivo återkallade tillstånd för sju HVB. På fyra av dessa var det på grund av missförhållanden som innebar en fara för barn och ungdomars liv, hälsa eller personlig säkerhet.
  • Brist på kompetens, att man inte utredde allvarliga händelser eller klagomål och att man tog in ungdomar som man inte hade tillstånd att behandla var några av bristerna som kom fram på HVB-hemmen där uppgifter om våld förekom.

Källa: Ivos Iakttagelser i korthet maj 2024

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.