– Det är ju hjärnan som styr, den vill få oss att välja rätt saker för kroppens behov. När vi har varit ute och festat har vi brist på både vätska och salt, säger Richard Tellström, som studerat vårt behov av fyllekäk, eller som han också kallar det, ”dagen-efter-gastronomi”.

Och vi väljer den mat som munnen vill ha. Näsan, som i vanliga bidrar till vår smakupplevelse, är bortkopplad.

– Näsan är stendöd på nyårsdagen. Vi vill tillfredsställa munhålan och då blir det ofta så kallad grundsmaks-mat, mat som smakar salt och sött till exempel, säger Richard Tellström.

Jakten på den så kallade Maillardeffekten, döpt efter en fransk forskare, spelar också roll för vårt val av mat när vi har druckit alkohol dagen innan.

– Det handlar om den yta som blir när vi rostar kolhydrater, till exempel ett krispigt chips. Det gillar vi också ”dagen efter”.

Munhålan vill ha fett

Och så är konsistensen viktig – munhålan vill ha fyllig mat.

– De ”känselspröt” i munnen som triggar i gång på fyllighet vill gärna ha fett till exempel, säger Richard Tellström.

Men även om kroppen vill ha sitt så är nyårspizzan minst lika viktig för det sociala livet: Att sitta ned och summera gårdagens festligheter över en bit mat ska inte underskattas.  Richard Tellström vill också slå ett slag för hemma-ätandet.

– Basen till bakis-maten finns ofta hemma. Lite rester från nyårsfirandet är inte alls dumt, pytt-i-panna på oxfilé och julskinka till exempel. Eller strö lite ost på potatatisgratängen från i går så har du fin mat som stillar kroppens begär.

Vad kommer du själv att äta i dag?

– Jag har ju nått den åldern att det inte brukar bli något sjöslag på nyårsafton, så inget bakiskäk för mig. Men det blir nog lite småplock av rester, för jag har ingen lust att stå vid spisen – jag vill hellre ägna dagen åt eftertanke och reflektion om hur 2019 ska bli.