Bo Wennström är professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet och har bland annat forskat om förhållandet mellan polis och politiker. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Så här säger de om de olika förslagen som kom upp i SVT Nyheter Uppsalas enkät bland politikerna.
Förbättra socio-ekonomiska förhållanden
Bo: – Att förbättra sociala och ekonomiska förhållanden allmänt sett minskar inte brottslighet. Det är en slutsats som man kommit fram till gång på gång. Men det socioekonomiska tänkandet sitter väldigt djupt.
Felipe: – Forskningen visar att skolan är en helt central aktör för att utjämna livschanser. Jobb och utbildning är det mest brottsförebyggande vi känner till. Se till att unga killar går klart gymnasiet och/eller kan etablera sig i arbetslivet, där har vi alltför stora misslyckanden i Sverige i dag.
Utökat samarbete mellan polisen och kommunen, fler kommunala ordningsvakter
Bo: – Det är polisen som bestämmer om ordningsvakter. Allmän ordning och säkerhet är statens uppgift. Kommuner och landsting får inte ta hand om saker som staten ska sköta. Innan kommunerna kan bli mer aktiva på det här området skulle man behöva ändra i kommunallagen. I dag har man inte så stora befogenheter.
Fler övervakningskameror
Bo: – Det finns enormt mycket studier på övervakningskameror. De minskar inte brottsligheten men kan ha andra effekter. Till exempel kan knarkförsäljning försvåras. Men om man tittar på Storbritannien så är det inte så att den som misshandlar avhåller sig från det bara för att det finns en kamera. Men vi har varit väldigt restriktiva vad gäller kameror i Sverige och det är säkert så att det behövs fler.
Felipe: – Många förespråkar kameror. Forskningssammanställningar visar att man är osäker på hur mycket det faktiskt förmår minska brottsligheten. Det är mer en öppen fråga om det kan ge mer känsla av trygghet och hjälpa till med att klara upp brott.
Bygga bort kriminalitet
Bo: – Fysisk stadsplanering spelar viss roll, det handlar om gångvägar belysning och buskage. Det går att få människor att känna sig tryggare och se till att det inte finns ställen där det går att sälja narkotika.
Felipe: – Att bygga bort brotten anses vettigt ur ett forskningsperspektiv, att skapa social gemenskap och tillhörighet med blandade och trevliga områden.
Strängare straff och höjd straffskala för vapenbrott
Felipe: – Straffen är hårda för dödsskjutningar i Sverige, problemet är att spiraler uppstår när individerna inte åker fast. Då kommer den andra gruppen hämnas. Det är inte det hårdare straffet i sig utan att de åker fast och att brotten klaras upp som är viktigt. Här har det varit stora brister i Sverige de senaste åren, med en väldigt låg brottsuppklarning. Det man saknar i det korta perspektivet är inte bara fler poliser utan att politikerna förmår ställa krav på en mer effektiv och brottsuppklarande polisinsitution.
Bo: – Straffskalan för vapenbrott har redan höjts flera gånger. Men ännu strängare straff kan vara en väg att gå. De som utför brotten är ganska unga. Förutom ungdomsrabatter har vi andra regler som gör att straffen blir korta. Just i åldrarna när man är som mest brottsaktiv så skulle det göra skillnad om straffen generellt blev strängare.
Återinför värnplikten
Bo: – Jag vet inte om det löser de här frågorna, man kanske ska ha ett försvar av andra orsaker.
Felipe: – Om vi ser värnplikten som en samhällelig institution som förmår samla ungdomar från olika sociala miljöer och bryta barriärer vi har, då är det absolut inte feltänkt. Vi hade önskat att skolan var den naturliga mötesplatsen, men det är den inte i dag.