För drygt tio år sedan genomfördes världens första livmodertransplantation i Göteborg och ett par år därefter föddes världens första barn ur en donerad livmoder.
Men transplantationer har sin problem med biverkningar och att patienten behöver gå på immundämpande behandling. Så parallellt med livmodertransplantationer har man vid Göteborgs universitet påbörjat ett arbete att utveckla framtidens metod: konstgjorda livmödrar.
– Vi har forskat på att försöka skapa en konstgjord patientspecifik livmoder tillverkad av patientens egna celler. På så vis skulle vi kunna undvika dagens risker med immunförsvarsdämpande behandling och behovet av en donator.
Från råttor och kaniner – till får
Det säger Edina Sehic, forskare inom regenerativ medicin vid Uppsala universitet, som för drygt ett år sedan skrev sin avhandling i Göteborg.
Metoden fungerar som så att man ”tvättar” livmodern så att bara bindväven är kvar. Sen skapar man ett biologiskt material, som innehåller stamceller, för att ersätta den skadade delarna på livmodern. Målet är att kroppen ska acceptera de konstgjorda delarna.
De senaste åren har man testat tekniken på får – ett lämpligt djur då fårets livmoder liknar människans.
– Det är ett stort steg framåt. Tidigare har det endast gjorts på mindre djur som råttor och kaniner. Att ta det till ett får visar svårigheterna som vi kommer att möta i framtiden när det ska in i en människa, säger Edina Sehic.
Målet om 15 år: Ersätta en hel livmoder
SVT har träffat Maja Bryngelsson som drabbades av cancer och tvingades operera bort livmodern. Drömmen om att bli mamma lever vidare, antingen som fosterfamilj eller genom adoption. Samtidigt lämnar hon dörren öppen för att fortfarande kunna bli mamma på biologisk väg.
– Forskningen går framåt och mycket kan hända på några år. Idag kan man transplantera livmödrar och man experimenterar på att framställa livmödrar med stamceller, säger hon.
Forskningen har alltså visat att det är möjligt att använda stamceller för att ersätta skadade delar av en livmoder och i framtiden även möjligt att ersätta en hel livmoder.
– Förhoppningsvis kan man reparera en skadad livmoder om tio år och om uppskattningsvis 15 år skulle vi kunna ersätta en hel livmoder. Men det är för tidigt att slå fast nu då det behövs mer forskning, säger Edina Sehic.
Livmodertransplantationer
2012 genomfördes den första livmodertransplantationen i världen i Göteborg av ett team lett av Mats Brännström, läkare och professor i obstetrik och gynekologi. 2014 föddes en så kallad ”mirakelbebis” – den första bebisen i världen som föddes ur en donerad livmoder.
Enligt Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har cirka 120 livmodertransplantationer genomförts i världen. Sedan 2014 har drygt 60 barn fötts av kvinnor som fått en livmoder inopererad.
Drygt 2000 kvinnor i fertil ålder i Sverige saknar, eller har en obrukbar livmoder.
Källa: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin