Under en presskonferens i oktober 2024 meddelade Akademiska sjukhuset att 33 kvinnor fått sina livmödrar bortopererade på felaktiga grunder. Det är en av de största vårdskandalerna någonsin – SVT avslöjade att några av operationerna hade kunnat stoppas, om sjukhuset agerat i tid.
Efter avslöjandet växte skandalen, en intern utredning visade att ytterligare 11 kvinnor drabbats av samma feldiagnostik av EIN, som är ett förstadium till livmodercancer.
När SVT möter Kristina Nilsson, biträdande verksamhetschef i klinisk patologi, är det den första intervjun hon ställer upp på med SVT sedan vårdskandalen blev offentlig.
– Jag känner med de kvinnor som har drabbats, säger hon och fortsätter:
– Det var naturligtvis fruktansvärt när vi insåg vad som hade hänt och att så många hade drabbats.
”Väldigt svår diagnos”
I lex Maria-utredningen som Akademiska sjukhuset nyligen skickat till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, framgår det att hög arbetsbelastning, personalbrist och stress är några av orsakerna till att det gått fel.
– Det har skett en dialog mellan läkare på kvinnosjukvården och mellan läkarna hos oss, men det har inte lyfts upp till cheferna förrän i ett ganska sent skede. Det är väldigt svårt att svara på varför.
Hur är det möjligt att det blivit så fel?
– Det är en väldigt svår diagnos och de patologer som satt diagnosen har i några års tid glidit i diagnostiken och de har gjort det under hög arbetsbelastning.
Fortsatt hög arbetsbelastning
Efter att de felaktiga diagnoserna blivit kända har Akademiska sjukhuset infört nya rutiner – i dag tittar alltid två patologer och analyserar proverna. En externt knuten patolog kollar även på provsvaren.
Men arbetsbelastningen kvarstår och det finns heller inte fler resurser att tillföra, enligt Kristina Nilsson.
– Egentligen finns det inte fler nu, men vi prioriterar det.
I klippet: Hör verksamhetschefen om patienternas fortsatta förtroende för sjukhuset.
DET HÄR ÄR DIAGNOSEN EIN
EIN, endometrial intraepitelial neoplasi, är ett förstadium till livmoderkroppscancer. Det är inte samma sak som livmoderhalscancer. EIN konstateras av en läkare som specialiserat sig i patologi genom att titta på ett vävnadsprov som tagits från slemhinnan i livmodern.
Det är en så kallad subjektiv diagnos, det vill säga gränsdragningen mellan att ha EIN eller inte ha EIN är inte precis. Varje enskild bedömning görs av en patolog.
I första hand ska livmodern opereras bort om EIN konstateras och det ska göras inom fyra veckor. Det på grund av att i 30 procent av fallen finns det redan cancer i livmodern om EIN konstateras i vävnadsprovet.
Livmoderkroppscancer, som EIN kan leda till, är den vanligaste gynekologiska cancern i Sverige. Årligen insjuknar cirka 1 400 kvinnor. Snittåldern för diagnos är 71 år.
Källor: Regionala cancercentrum i samverkan, Nationella vårdprogrammet för livmodercancer