Arbetet med kartläggningen påbörjades år 2015 och nu har Naturvårdsverket fått ett förlängt regeringsuppdrag att bygga ut kartläggningen, det rapporterar P4 Uppland.
Målsättningen är att kartläggningen ska belysa risken för påverkan vid platser där brandskum hanterats.
– Om ett år ska vi rapportera en lägesrapport men jag tror att det kommer att bli ett flerårigt arbete för att göra den här kartläggningen. På sikt vill man ju kunna koppla ihop det här med hälsoeffekter och vi vill inte ha de här ämnena ute i miljön alls, säger Karin Norström, handläggare på Naturvårdsverket till P4 Uppland.
Brandskum
En av de största källorna till utsläpp av PFAS har kartläggningen hittills kopplat till användandet av brandskum vid flygplatser. Men det finns över 2000 andra möjliga utsläppskällor för PFAS, till exempel på reningsverk och utsläpp från inudstrier.
Läs mer: Brandförsvaret har använt hundratals kilo giftiga ämnen
Ärna flygplats
2012 uppmärksammade Livsmedelsverket att halterna av PFAS hos förstagångsmammor i Uppsala mellan 1996 och 2011 var förhöjt. Något som i sin tur ledde till att Uppsala vatten stängde av ett flertal förorenade brunnar.
Läs mer: Förorenat dricksvatten i Uppsala
PFAS
PFAS är ett samlingsnamn för över 800 industriellt framställda kemikalier. De används i ett stort antal produkter samt i brandskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga.
Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen, som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, dvs. de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns. Faktum är att de perfluorerade ämnena troligen inte bryts ned alls i miljön.
PFAS har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. För andra ämnen saknas kunskap, både när det gäller varje ämne för sig och den samlade effekten av olika kombinationer av ämnen.
Om fler perfluorerade ämnen skulle visa sig ha farliga egenskaper finns en risk för allvarliga och långsiktiga problem. Detta gäller i synnerhet om användningen ökar.
De högsta halterna av PFAS finns bland organismer högst upp i näringskedjan som minkar, uttrar och sälar. Man har även funnit höga halter hos isbjörnar i Arktis.
I Sverige har totalt 23 olika PFAS mätts i människor och vilda djur. Mätningarna visar att halterna av vissa PFAS i människa minskar medan andra ämnen ökar. Till de som minskat hör PFOS och PFOA, medan halterna ökat för PFBS och PFHxS som är ämnen som ersätter PFOS.
Källa: Naturvårdsverket