Det var sommaren 2016 som tidskriften Science publicerade resultat som visade att fisklarver i Östersjön äter små plastpartiklar, så kallade mikroplaster.
Nyheten fick stort internationellt genomslag. Men snart uppstod misstankar om fusk.
En expertgrupp vid Uppsala universitet utredde anklagelserna, men kom snabbt fram till att misstankarna om oredlighet var ogrundade och friade forskarna.
Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) gjorde dock en egen utredning som visade på fusk. På flera punkter var kritiken svidande. Såväl originaldata som etiska tillstånd för forskningen saknades. Enligt nämnden hade de två forskarna bakom artikeln gjort sig skyldiga till oredlighet i flera fall.
Många frågetecken
Hur Uppsala universitet hade kunnat missa detta ansåg expertgruppen vid CEPN som anmärkningsvärt.
– Det fanns nästan hur många frågetecken som helst, sade Lena Berke, expertgruppens ordförande, tidigare.
Nu fäller Uppsala universitet forskarna för oredlighet i forskning. Dels på grund av att etiska tillstånd saknades och för att en av de två forskarna fabricerat forskningsresultat.
En av forskarna kommenterar beslutet så här till SVT Uppsala.
– Jag tar naturligtvis ansvar för de felaktigheterna kring de djuretiska tillstånden. Vi hade kanske lite dåliga rutiner som vi däremot stadgade upp sen. Jag vill däremot och understyrka att jag är mycket besviken på min kollega. Hon är en kollega som jag haft förtroende för men som nu visat att hon agerat oärligt. Mot mig men också mot hela forskningsamhället, säger forskaren.
Nytt system
Att två olika instanser kunde dra två så fundamentalt olika slutsatser av samma forskning visar, enligt flera bedömare, bristerna med dagens system och de svenska lärosätenas uppenbara svårigheter att hantera forskningsfusk.
På uppdrag av regeringen har frågan utretts och inom kort kommer en särskild myndighet för forskningsfusk att inrättas. Oredlighet i forskning, såsom fusket kallas, ska också definieras i lagen.
Fakta: Den aktuella studien
Studien ”Environmentally relevant concentrations of microplastic particles influence larval fish ecology” publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science i juni 2016. Den väckte stor uppmärksamhet.
Forskarna skriver i studien att om ägg från abborre utsattes för mikroplaster minskade kläckningen. Ynglen blev mindre och hade fått förändrat beteende. Forskarna drog även slutsatsen att fiskarna verkade föredra att äta plast framför naturlig föda.
Mikroplaster är ytterst små plastpartiklar, mellan en tusendels och fem millimeter stora.
Mikroplast i havsmiljön kan komma från större bitar plastskräp eller små plastpellets som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser inom hygienprodukter, som dusch- och tandkrämer. Det sprids via avloppsvatten, dagvatten, snötippning och via atmosfären genom vattendragen till havet.