Redaktionens uppdatering 28/4 2017: Centrala Etikprövningsnämnden, CEPN, har yttrat sig om den här forskningsartikeln och anklagar forskarna för oredlighet i forskning.

Redaktionens uppdatering 5/3 2019: Uppsala universitet slog senare fast att det rörde sig om forskningsfusk. Tidskriften Science har också dragit tillbaka artikeln.

Idag flödar mängder av små mikroskopiska plastartiklar omkring i våra hav. De är restprodukterna av all den plast som årligen hamnar i haven och som inte helt kan brytas ned.

Dessutom bidrar slitage av bildäck och skönhetsprodukter som innehåller mikroplaster till att ansamligen av små plastpartiklar ökar.

Forskare har länge anat att mikroplasten äts upp av fiskar och andra havslevandeorganismer med de direkta effekterna på det marina djurlivet har varit svåra att visa.

Nu visar en svensk studie, som publiceras i veckans nummer av Science, att abborryngel hellre väljer att äta mikroplast framför sin vanliga föda. Abborrynglen slutade växa, tappade sina naturliga beteenden och fick svårt att överleva.

Nu varnar forskarna för storskaliga problem om mikroplasterna får fortsätta att samlas i haven i samma förödande takt som idag.  

– Plast är ju ett osynligt hot. Vi kan ju knappt se mikroplasten med ögat men det kommer få stora konsekvenser för fiskpopulationen, säger Oona Lönnstedt, marinbiolog, vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Abborryngel utsattes för i mikroplast

I den aktuella studien placerade forskarna abborryngel i vatten innehållande olika koncentrationer av mikroplast som motsvarar de halter som uppmätts vid de svenska kusterna och på andra kustnära havsområden i världen.   

Forskarna kunde redan på ett tidigt stadium, till och med innan fisklarverna hade kläckts, se direkta effekter av mikroplasten.

Bland de fiskyngel som utsatts för mikroplasten var det betydligt färre som kläcktes. De yngel som överlevde visade sig också vara mindre aktiva och betydligt mindre i storlek jämfört med kontrollgruppen.

Inte nog med det, de mikroplast-utsatta fiskynglen förlorade även sin förmåga att uppfatta faror.  De fiskyngel som utsatts för höga nivåer av mikroplast klarade sig betydligt sämre när de hamnade i samma vatten som gäddor, en fisk som vanligtvis lever på fiskyngel.

– De kan vara kemikalier i mikroplasten som påverkar fiskynglens beteenden. Men det kan även vara så att de hade magen full av plast så att de inte orkade rymma, säger Oona Lönnstedt.

Även andra fiskarter

Att fiskynglen tappar sina naturliga beteenden att undvika predatorer kan på sikt få stora konsekvenser. Om även andra fiskarter påverkas på samma sätt och så tidigt i deras utveckling, kan det leda till att fiskpopulationer kan få svårt att överleva vilket skulle leda till stora effekter för de marina ekosystem.

Studier från samma forskargrupp men vars resultat ännu inte har publiceras visar att även andra fiskarter reagerar på samma sätt som abborren.

– Vi har utfört samma tester på gädda och flundra men även olika korallrevsfiskar. På samtliga har vi sett samma effekter och där har vi till och med testat med lägre koncentrationer av mikroplast, säger Oona Lönnstedt.  

Förbjud mikroplast i skönhetsprodukter

Att mikroplasten påverkar det marina djurlivet negativt har man länge befarat och tidigare studier har kunnat visa att många organismer får i sig mikroplast. Men exakt hur plasten påverkar djurens tillväxt har varit svårt att visa.

Att man med den nya studien nu har kunnat visa de direkta konsekvenserna är alarmerande. Det menar forskarna bakom studien som hoppas på att det nu ska tas åtgärder för att både förbättra hanteringen av mikroplasten och minska plastproduktionen.

– Bara i avloppsvatten spolas det ut mängder med mikroplaster. Vi måste komma på sätt för reningsverken att fasa ut dessa. Det finns ju även alternativa nedbrytbara artiklar som man kan använda. Sen kan man även sätta ett förbud för användning av mikroplastartiklar i hygienartiklar. Det har man redan gjort i vissa länder, säger Oona Lönnstedt.