Familjen Lindblom tog ett stort steg ut i naturen för fem år sedan, då man bytte sina liv och flyttade ut på landsbygden utanför Enköping. Eva Lindblom avslutade sitt arbete som seismolog och civilingenjör i teknisk fysik.

– Det jag saknade var att känna meningsfullhet. Jag kunde sitta tio timmar vid en dator och det var ingen skillnad när jag gick därifrån. Här kan jag se vad jag gjort, det är väldigt konkret, säger Eva Lindblom.

Fler ödegårdar tas i bruk

På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU forskar Emil Sandström om landsbygdsutveckling. Han har sett i statistiken allt fler mindre gårdar och ödegårdar tas i bruk, runt om i Sverige och att intresset för olika sajter om självförsörjning ökar.

– De flesta som söker information bor i städerna. Man söker information om hur man nackar sin första tupp eller om biodling i staden.

Vad är det som driver utvecklingen?

– Den stora ödesfrågan är klimatet. Man vill både bidra till en bättre värld, men man söker även sig till ett bättre liv. Man vill bort från storstadens hets med långa bilköer och man vill få bättre kontroll på den mat man äter. Men även bostadskrisen i städerna spelar in, säger Emil Sandström.

Inte som 70-talet

Man vet inte exakt vilka som idag tar steget ut på landsbygden, men 70-talets Gröna våg var mer politisk betingad.

– Det är inte upp till kamp som det var på 70-talet. Nu är det mer praktisk handling, säger Emil Sandström.

För familjen Lindblom var det snarare livsstilen som avgjorde valet.

– Det finns en stor tillfredsställelse i att dra upp egna morötter eller kläcka fram kycklingar, som blir hönor och som ger oss ägg. Det är också skönt att slippa konsumtionshetsen, säger Sandra Lindblom, som dock jobbar kvar som civilingenjör på deltid.

Ingen lek men goda möjligheter

– Man har ganska goda förutsättningar att lyckas om man är stadsbo som ska flytta ut på landet idag eftersom det finns så mycket information att tillgå lätt på internet idag. Men man ska nog inte tro att det är någon enkel lek heller, säger Emil Sandström.