Mark- och miljödomstolen sa förra torsdagen ja till ett slutförvar i Forsmark för använt radioaktivt avfall från dagens kärnkraftverk.
Beslutet kan överklagas men SKB får börja med markarbete. Strålsäkerhetsmyndigheten behöver sedan ge tillstånd för tunnelarbeten. Slutförvaret ska förseglas om 70 år.
– Inom två år vill vi kunna börja spränga i berget och det kommer skapas 1 500 arbetstillfällen de kommande tio åren. Hos entreprenörer, restauranger, hotell, frisörer, bensinmackar och andra som påverkas, säger Anna Porelius.
Kritiken: Mer krav
Beslutet har väckt kritik från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som vill se tydligare krav på långsiktig strålsäkerhet. Andra kritiker efterlyser mer forskning och tillfälliga mellanlager tills dess eller pekar på att använt kärnbränsle framöver skulle kunna återvinnas i Sverige.
Avfallet ska omslutas av kopparkapslar och vulkanisk lera, 500 meter ner i berget, i 100 000 år på grund av dess radioaktivitet. Det ska klara istider.
– Avfallet läggs så djupt eftersom permafrost inte når så långt. När isen smälter kommer berget röra på sig. Då kommer den vulkaniska leran runt kopparkapseln fånga upp rörelserna och skydda den, säger Anna Porelius.
– Att märka ut platsen blir svårt eftersom vi får räkna med istider. Vi behöver hitta andra metoder, olika världsarkiv, som ska redovisas när förvaret stängs runt 2090. Det viktiga är att det här inte är en plats där det kommer finnas något annat att leta efter. Inga brytvärda metaller.
”Väldigt trygga”
Enligt kritiker är det inte riskfritt att kopparkapslarna kan klara lång tid. Hur ser du på det?
– Både Strålsäkerhetsmyndighetens granskning, vår forskning och andra aktörers visar det motsatta: Att koppar är mycket motståndskraftigt mot korrosion i den här miljön som är syrefri på 500 meters djup. Vi känner oss väldigt trygga.
Metoden har aldrig testats på riktigt. Vad tänker du om det?
– Vi har valt material som går att följa i naturen under väldigt lång tid. Koppar som är upp till en miljard år gammalt, vulkanisk lera, och ett berg som är 1,9 miljarder år. Vi kommer kontinuerligt att optimera tekniken. Det är också ett krav vi har.
I klippet: Här ska avfallet 500 meter ner i urberget.
Slutförvaret i Forsmark
• Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ägs av kärnkraftverken, ansökte 2011 om ett slutförvar i Forsmark som ska ta emot avfall från dagens kärnkraftverk och sedan stängas. Totalt 12 000 ton avfall i cirka 6 000 kopparkapslar, 500 meter under jord. Metoden med tre skyddsbarriärer presenterades 1983: Kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.
• Kärnkraftsindustrin ska bekosta slutförvaret tills det försluts. Staten tar sedan över ansvaret. För närvarande mellanlagras allt använt kärnbränsle i Oskarshamn i väntan på slutförvaret.
• Radioaktiviteten minskar med århundradena. Efter 1 000 år är det mesta borta men avfallet är fortfarande farligt att få i sig, exempelvis via grundvattnet. Efter 100 000 år är dess farlighet ungefär som när uranmalmen bröts.
• Finland beslöt 2015 att bygga ett slutförvar enligt den svenska metoden, som världens första. Enligt planen ska de första kopparkapslarna deponeras i urberget där inom två år.
• Det går också att återanvända utbränt kärnbränsle, det sker dock inte i Sverige idag.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, SKB