Mordet på Fadime Sahindal, 26, skakade Sverige. Den 21 januari 2002 sköts hon till döds av sin far för att han ansåg att hon dragit skam över familjen, och Sverige fick på allvar upp ögonen för hedersrelaterat våld.

26-åriga Fadime Sahindal hade offentligt tagit avstånd från hedersrelaterat våld och berättat om sin egna utsatta familjesituation i både tv och tidningar samt hållit tal i riksdagen.

I januari 2002 sköts hon ihjäl av sin pappa som dömdes till livstids fängelse för mord.

Under rättegången framkom att han skjutit dottern i huvudet eftersom hon ansågs ha vanhedrat familjen genom att ha en svensk pojkvän.

Fadern och Fadimes bror hade tidigare dömts för att ha misshandlat henne.

Men fortfarande mördas människor i hederns namn i Sverige. Fortfarande lever åtskilliga unga under hårda begränsningar från familj och släkt — från hur man klär sig och vem man umgås med till livsval som utbildning, jobb och vem man gifter sig med.

Sex fall i fjol

Komplett statistik över hedersmord saknas. Men enligt det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck på länsstyrelsen Östergötland rör det sig om mer än enstaka fall.

– Vi känner till sex fall från förra året, lågt räknat, där det finns en tydlig hederskontext. Det är alltså inte ett mord vart tionde år det handlar om, det är ganska många, säger Mikael Thörn, expert på hedersrelaterat våld på länsstyrelsen.

Det är samtidigt inte ovanligt att polis och åklagare missar att det är hedersbrott med hedersmotiv, säger advokat Elisabeth Massi Fritz som är specialiserad på hedersbrott.

– Vi har väldigt få personer med spetskompetens som kan hantera den här typen av komplexa brott på ett korrekt sätt. Många gånger ser man inte från polis och åklagare att det är ett hedersbrott, säger hon.

Stor misstro

Konsekvenserna kan bli allvarliga.

– Inser man inte att det är ett hedersbrott lagför man kanske inte alla inblandade och offret får inte rätt hjälp med tanke på hotbilder som kan vara väldigt höga, säger Elisabeth Massi Fritz.

Det här leder också till en rädsla för att anmäla hos många offer.

– Det finns tyvärr en stor misstro mot rättsväsendet och även socialtjänsten. Man tror inte att man får den hjälp man verkligen behöver den dagen man är beredd att gå emot familjen och släkten, säger hon.

Enligt de senaste beräkningarna, från 2014, lever över 100.000 ungdomar i Sverige med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn. Problematiken tycks öka, enligt Mikael Thörn.

– Vi är ute mycket i Sverige och föreläser och majoriteten av kommunerna beskriver en stor ökning de senaste åren när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt kontroll. Hedersförtryck är inte bara ett problem i storstäderna utan förekommer nu i majoriteterna av kommunerna, säger han.

Hedersbrott i lag

Förståelsen och kunskapen om hedersförtryck och våld är större i dag jämfört med när Fadime dödades, anser han.

– Samtidigt är den alldeles för liten i relation till hur stort problemet är. Kunskapen är också väldigt ojämnt fördelad mellan kommuner och myndigheter och det innebär att många inte får något stöd överhuvudtaget, säger Mikael Thörn.

För att markera allvaret måste hedersbrotten föras in i lagstiftningen, anser Elisabeth Massi Fritz.

– Det är dags för Sverige att införa hedersbrott i vår brottsbalk och markera att det är stränga straff och utvisning som gäller, säger hon.