Jättelokorna är invasiva, vilket betyder att de slår ut alla annan växtlighet. Foto: SVT

Högsäsong för giftig växt

Uppdaterad
Publicerad

Nu är det högsäsong för den giftiga växten jätteloka. Uppsala är en av de kommuner i länet som har tagit upp kampen mot växten.

Det man i första hand vill motverka är spridning av växten.

– Det är ju ingen växt som inbjuder till plockning, men den är obehaglig och därför vill vi bekämpa den så att folk inte kommer i kontakt med den.

Åsa Hedin. Foto: Privat

  Den blommar för fullt nu och för att minska spridningen vill vi gärna att folk som ser jättelokor hör av sig till oss, säger Åsa Hedin, naturvårdsstrateg på kommunen.

Jättelokan innehåller ett gift som kan vara skadligt för huden, särskilt om huden sedan utsätts för solljus. Men jättelokan är inte bara obehaglig – den har också en förmåga att slå ut annan växtlighet.

– Den är en så kallad invasiv art, där den växer växer inget annat, säger Åsa Hedin.

Två nya bestånd

På 1980-talet var problemet med jättelokor stort, och då utrotades växten med hjälp av gift. Men de senaste 10–20 åren har jättelokan kommit tillbaka, och vissa år är mer gynnsamma för blomman än andra. Förra året gjorde kommunen en större inventering och i år har hittills två nya bestånd hittats.

I första hand är det bestånd på kommunens mark som man vill ha rapporter om. När iakttagelser kommer in åker kommunens anställda ut och gör processen kort med växterna: Mindre bestånd grävs upp, men på de större anhopningarna klipps blomstänglarna bort, allt för att fröna inte ska spridas.

kommunens hemsida finns mer information om jättelokan och ett formulär där iakttagelser kan rapporteras in.

– Men vi vill gärna att man tittar på kartan som finns där först, så att det inte är ett bestånd vi redan känner till. Och så ska man inte förväxla den med andra växter, till exempel den mindre varianten björnloka. Så den som är osäker får gärna skicka bilder till oss, säger Åsa Hedin.

Ny lag på gång

Även Heby kommun bekämpar jättelokan i sommar och uppmanar kommuninvånarna att höra av sig med iakttagelser. En ny lagstiftning är på gång, som ska underlätta kontrollen över jättelokan och andra arter som tar över växtligheten på samma sätt.

– Det har varit ute på remiss och det handlar om vem som ska ansvara för och hålla koll på vilka åtgärder som vidtas för att minska spridningen, säger Maria Forslund, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Uppsala.

Jätteloka

Jättelokan, eller jättebjörnlokan, innehåller furokumariner som kan irritera huden, framför allt om huden sedan utsätts för solljus.

Symptomen påminner om de vid brännskada – kraftig irritation, rodnad och blåsor.

Besvären kan komma med ett par dagars fördröjning och kan pågå i flera veckor efteråt. Blåsorna kan efterlämna ärr.

Den som fått växtsaft på sig ska tvätta huden ordentligt med tvål och vatten.

Det finns inga rapporter om människor som förgiftats genom att förtära jättelokan.

Källa: Giftinformationscentralen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.