Enligt Sara, som egentligen heter något annat, ska de två 14-åriga flickorna ha frusit. Men istället för att åka hem tog de sista bussen mot Gottsunda. Väl där bröt de sig in i skolan genom ett fönster och med hjälp av en hammare kom de in i personalrummet.

– Där stod en papperskasse med tändvätska och tändstickor. Vi frös fortfarande så vi hällde ut tändvätska – sen kastade vi tändstickor.

Sex år senare får Sara fortfarande regelbundna flashbacks från natten som ändrade hennes och Gottsundaelevernas liv.

– Det började brinna så mycket, så snabbt.

I klippet ovan: Sara berättar för första gången sin version om hur Gottsundaskolan brann ned – och om livet efteråt.

Kravbrevet: 73 miljoner kronor

I november förra året kom ett brev hem till Saras familj. Där fick hon veta att hon och den andra flickan – båda nu 20 år gamla – krävs på 73 miljoner kronor av kommunens försäkringsbolag.

Skulden ska enligt kravbrevet betalas med dröjsmålsränta, vilket innebär att den varje dag växer med 24 000 kronor.

– Det är väldigt mycket pengar. Men man ska stå för det man har gjort, man ska ta konsekvenserna av sina handlingar, säger hon.

Bolaget stämmer skolbrännarna

Enligt försäkringsbolaget SKFAB omfattas inte skadorna från branden av kvinnornas försäkringar – vilket innebär att bolaget kommer att stämma dem i domstol senare i höst.

– Det är väldigt mycket pengar och vi ställer krav på hela kostnaden. Sedan utgår vi ifrån att domstolen kraftigt kommer att sänka skadeståndet, säger Stefan Sköld, skadeansvarig på SKFAB.

Hur kan det ta fem år tills kvinnorna krävs på 73 miljoner kronor?

– Det kan man fråga sig. Det har tagit några år att styrka alla kostnader och sedan var vi tvungna att byta ombud.

SVT Nyheter Uppsala har varit i kontakt med den andra kvinnan, som inte vill ställa upp på en intervju.

I klippet ovan: Sara berättar för första gången sin version om hur Gottsundaskolan brann ned – och om livet efteråt.