Genom att prata med brottsoffer, poliser, utredare och andra har reportern Martina Lindvall försökt kartlägga det skuggsamhälle som vi alla lever i parallellt. Ett samhälle där unga pojkar och flickor våldtas och där äldre svenska män tar del av det i form av filmer och bilder.

– Givetvis har det varit väldigt tufft, man har fått tampas med många jobbiga känslor. Men samtidigt har jag känt mig så otroligt tacksam över att så pass många brottsoffer har velat prata med mig och dela med sig om de upplevelser de har varit med om. Och att de vågar gå ut med det i tidningen eftersom att det trots allt tyvärr fortfarande ligger så mycket skam och skuld i det, säger Martina Lindvall.

I rollen som reporter på Upsala Nya Tidning är hon van att ta del av andra människors berättelser och livsöden. Men just i de här fallen har det varit svårt.

– Det är också något som jag tar med mig, jag tror att vi måste förstå att många som har drabbats vill prata om det. Problemet ligger i att vi ofta tycker att det är för jobbigt att lyssna på det, säger hon.

”Otroligt vanligt”

Bilden av att det här sker i minimala kretsar, med få offer och förövare, har också raserats i hennes arbete.

– Det är otroligt vanligt skulle jag vilja säga, alltså sexuella övergrepp mot barn. Bland annat har Allmänna barnahuset gjort flera större forskningsrapporter under flera år där man ser att det är en av fem som har drabbats, och då kan det röra sig om allt från våldtäkter till att barn har fått motta bilder på vuxnas kön, säger hon.

Hur har reaktionen varit på dina artiklar?

– Det har hittills varit ett väldigt positivt gensvar hittills, vi har sett att många har delat artiklarna i sociala medier och uppmanat sina vänner att läsa dem. Många har också kommenterat att de tyckt att det varit otroligt jobbigt att läsa, och en del har nästan ångrat att de läst medan de samtidigt säger att de förstår vikten av att läsa för att greppa att sådana här saker faktiskt sker.