Efter masskjutningen i Örebro har diskussionen om vem som får licens för vapen aktualiserats. Regeringen vill bland annat se över lämplighetskraven, och Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet, föreslår systematisk psykologisk bedömning av personer som ansöker om vapenlicens.

– Det som hände i Örebro är tragiskt, och av respekt mot anhöriga och berörda har jägarkåren legat lågt, men nu har vi tvingats att säga något, säger Ulf Lindström, distriktsordförande i Jägarnas riksförbund Uppsala och ledamot i förbundsstyrelsen.

Tycker att jägare får skulden

En gråmulen himmel bäddar in skjutbanan i Järlåsa utanför Uppsala. Två korpar flyger över de färgglada skärvorna på marken som vittnar om flitigt lerduveskytte. Här har Ulf Lindström övat skytte sen drygt fyrtio år tillbaka, och som skytteansvarig drillat åtskilliga jägare och sportskyttar att hantera vapen på ett säkert sätt.

Förslaget om psykologiskt test för vapenlicens gör honom besviken, säger han.

– Nu anklagar man jägare utan att man egentligen menar det. Vi hängs ut som vi är skyldiga på något sätt.

Anser att kontroller finns

Men att ha inneha ett vapen ställer stora krav när det gäller förvaring och handhavande – är det inte viktigt att säkerställa psykisk stabilitet också hos den som använder vapnet?

– Ja, men jag anser att de här kontrollerna redan finns i dag. Vi är 600 000 jägare och sportskyttar. Hur ska de hinnas med att kontrolleras när det är köer till psykiatrin redan i dag?

Klippet: Hör Ulf Lindströms förslag hur man kan undvika att vapen hanteras av personer som kan utgöra en fara för sig själva och andra.