Det är Dagens Samhälle som har gjort en djupdykning i siffrorna från rapporten ”Den kommunala låneskulden 2018” som bolaget Kommuninvest gett ut.

Största delen av de kommunala investeringarna som presenteras, ungefär en tredjedel, går till fastigheter. Därefter kommer bostäder (23 procent) och infrastruktur (21 procent).

Byggboomen förklaras med att en kraftig befolkningstillväxt kräver fler bostäder, skolor, förskolor, äldreboenden och ny infrastruktur. Samt att det finns ett stort renoveringsbehov av byggnader från 1960- och 1970-talen.

Storstäder och universitetsstäder i skuldtoppen

– Kommunerna bygger mer. Men i högkonjunktur, när det blir huggsexa om byggkapaciteten, blir det också dyrare att bygga. Båda sakerna ligger bakom den höga ökningstakten, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest till Dagens samhälle.

När det gäller skuldutvecklingen, så drivs den framför allt av storstäder och universitets- och högskoleorter. Största låneskulderna har Göteborg, Stockholm, Linköping och Uppsala.

– De största investeringarna per invånare görs i tillväxtkommunerna. Men de har också högre resultatnivåer och starkare kassaflöden, säger Mattias Bokenblom.

Mindre kommuner är ofta mer försiktiga med att dra på sig större investeringar än de kan mäkta med.

Uppsala läns låneskuld 2017 landade på en bit över 25 miljarder kronor, en ökning med 11 procent från 2016. Alla kommuner är sammanräknade.