I fjol landade försäljningen under Black week på 8,7 miljarder kronor. I år förväntas siffran bli 9,7 miljarder, enligt branschorganisationen Svensk handel. En orsak de uppger är årets räntesänkningar.
Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi vid Uppsala universitet med fokus på konsumtion, vill att vi funderar över våra köpvanor.
– Fråga dig: Behöver du verkligen prylen eller är det mer ett begär, en snabb kick, som sen snabbt går över?
”Känsligt att prata om konsumtion”
Black friday är ursprungligen en amerikansk tradition med stora shoppingrabatter efter deras helg Thanksgiving. Numera pågår rean en hel vecka, Black week.
Vad säger du till dem som avfärdar din kritik mot överkonsumtion som klassisk kritik mot materialism?
– Det är känsligt att prata om konsumtion för vi älskar att konsumera. Antingen ska man älska den fria marknaden och konsumtionens alla härligheter eller så kan man bli kallad för kommunist. Man kan inte befinna sig någonstans mittemellan. Vi har alltid tyckt om prylar, men det som jag pratar om är överkonsumtionen – att vi i dag handlar alldeles för mycket saker som vi kanske egentligen inte behöver, säger Katarina Graffman.
– Gåvor har alltid varit viktigt för människan och jag tycker absolut att man ska ge gåvor om man känner att man vill ge. Men man ska fundera på om man ger en gåva för att man verkligen vill eller för att man känner ett krav.
Konsumentverket: Se upp med fejkreor
• Sedan två år måste butiker redovisa det lägsta priset en reavara haft de senaste 30 dagarna. Ändringen ska stävja att företag höjer priserna på sina produkter innan man annonserar att det är rea. Men enligt prisjämföringssajten Prisjakt kan butiker i stället höja priserna tidigare än 30 dagar tillbaka, och undgår på så vis kravet att redovisa det lägsta priset varan haft.
• Det bekräftas av Konsumentverket, som i sin granskning av e-handeln i fjol såg att 59 procent av alla granskade prissänkta produkter inte angav korrekt tidigare pris. Konsumentverket fortsätter tillsynen under hösten.
