Krisberedskapsveckan drar igång vecka 22 i hela landet. Kampanjen har målgruppen: alla vuxna som bor i Sverige.

– Det handlar bland annat om att göra medborgare medvetna om hur de bör agera och vad de kan förvänta sig när en kris sker. Vad gör man om elen försvinner? Vad gör man om man behöver vård? säger Pirjo Nordquist, enhetschef och försvarsdirektör vid Samhällsavdelningen, enheten för samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen Uppsala län.

Få vet vad de ska göra

Samtidigt väntas MSB skicka ut en broschyr till 4,8 miljoner svenskar om information om hur de bör agera vid en kris. Ett uppdrag myndigheten fått av regeringen.

– Samhället kommer inte fungera som vi är vana vid, säger hon vidare.

Enligt MSB är det 86 procent av Sveriges befolkning som vet om att de måste ta ett större eget ansvar vid en samhällskris. Däremot är det bara 35 procent som vet om vad man ska göra.

– När kampanjen hölls förra året märkte kommunerna att intresset i alla fall var högt för frågan. Förhoppningen är att det ska vara det även i år.

Lyckad kampanj

Den kampanjmätning som gjordes efter Krisberedskapsveckan 2017 visade att över hälften av den vuxna befolkningen i Sverige hade uppmärksammat kampanjen på något sätt. Fler än en tredjedel hade reflekterat över den egna krisberedskapen med anledning av kampanjen. 13 procent hade agerat för att stärka sin krisberedskap.

Riskkommunikationen går ut på att kommunicera om kända risker och hot. Och vad riskerna och hoten kan få för konsekvenser för individen och samhället.

94 procent av Sveriges befolkning tycker det är viktigt med information om hur man som medborgare ska kunna klara en kris, enligt MSB.

Vad har föranlett informationskampanjen?

– Det är en mer orolig värld vi lever i idag. Idag förlitar vi oss på många aktörer. Vi är mer beroende av samhället idag än tidigare, så kunskapen om vad man själv kan göra om något händer är bra att ha, menar Pirjo Nordquist.