En person iförd hjälm står i en industriell miljö, omgiven av metallstrukturer och teknisk utrustning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: Hör astrofysikern Linn Boldt-Christmas berätta mer om det unika fyndet. Foto: David Rydell/SVT

Linn letar liv i yttre rymden – gjorde unikt fynd 500 ljusår bort

Uppdaterad
Publicerad

500 ljusår från jorden snurrar Wasp-127b – en ”fluffig, uppblåst och intressant” planet. Genom att studera ljus som färdas genom dess atmosfär hittade forskare bland annat vatten och kolmonoxid.

Men det var långt ifrån det mest unika fyndet.

– I över ett år undrade vi om resultaten stämde, säger Linn Boldt-Christmas, astrofysiker vid Uppsala universitet.

I Atacamaöknen i Chile finns världens största optiska teleskop, med det uppfinningsrika namnet Very Large Telescope, VLT. Det drivs av Europeiska sydobservatoriet, ESO, som är en astronomisk organisation där Sverige är medlem.

Teleskopet började användas på 1990-talet. 2021 uppgraderades teleskopet med bland annat en spektrograf med delar som utvecklats på Uppsala universitet.

Spektrografen möjliggör mer omfattande analyser av planeter och dess atmosfärer. Något som Linn Boldt-Christmas, astrofysiker vid Uppsala universitet, som ingår i en större grupp forskare, har haft stor nytta av.

”Vi var helt icke-övertygade”

500 ljusår bort ligger den så kallade exoplaneten Wasp-127b. Den har tidigare legat för långt bort för att studera mer ingående men i och med teleskopets uppgradering har man gjort en rad nya och intressanta fynd.

Vissa extrema fynd som inte gjorts tidigare.

– Det rör sig om vindhastigheter på 33 000 kilometer i timmen. Det är inte någonting vi har sett tidigare – definitivt inte på jorden men inte ens i vårt solsystem eller på någon annan exoplanet heller.

”Hur uppstår liv?”

Wasp-127b har sin omloppsbana runt en större stjärna och när stjärnans ljusstrålar slår igenom planetens atmosfär för ljuset med sig information som teleskopet på jorden numera kan hantera efter att spektrografen installerades.

I över ett år analyserades resultaten och forskarna gick från stor skepsis till att bli helt övertygade. Resultaten publicerades nu i januari i den ansedda tidskriften Astronomy & Astrophysics.

I framtiden hoppas forskarna att fortsätta kunna analysera planeter för att bland annat förstå hur de skapats.

– Och ytterst handlar det om frågan: vad behövs för att liv ska uppstå?, säger Linn Boldt-Christmas.

I klippet: ”Gör vi verkligen allting rätt?” – forskarnas reaktion efter att ha gjort en första analys av den extrema datan.

Exoplaneter och spektrografer

Exoplaneter är planeter utanför jordens solsystem. De allra flesta har en omloppsbana andra stjärnor likt vår sol. Men det finns även andra exoplaneter, som kallas fri planet eller interstellär planet som inte är bunden av gravitation till någon stjärna utan svävar fritt i rymden.

Nasa uppger att man bekräftat fler än 5 800 exoplaneter. Dock tror man att flera miljarder existerar.

Spektrografi betyder studien av ljus och dess beståndsdelar. Spektrografen som används på Very Large Telescope, i Chile, heter CRIRES+. När ljuset som färdas från Wasp-127b:s stjärna kommer in i teleskopet så delar spektrografen upp det i olika våglängder. På så sätt har forskarna kunnat se vilka ämnen som exoplanetens atmosfär består av samt sett hur snabbt de rört sig och på så sätt kunna beräkna vindarnas hastighet.

Källa: Nasa, Europena Southern Observatory, Uppsala universitet och Astronomy & Astrophysics

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.