Arkitekturpolicyn ska vara ett stöd i detaljplanearbebetet, bygglovsprocessen och i avtalen med byggherrar. Kommunens egna fastigheter lyfts fram som särskilt viktiga och ska fungera som förebilder för andra byggnader i kommunen.
– Det handlar mycket om att hitta en identitet i Knivsta, och skapa en tydlighet både mot tjänstemän och byggherrar. Kommunen ska sitta i förarsätet, säger Emma Lundbergh, samhällsbyggnadschef i Knivsta.
Hon menar att det hittills varit lite för slumpartat om byggen blivit bra eller inte. Med tydligare önskemål när det gäller fasader, entréer, tak, material, skyltar, gårdsytor med mera ökar chanserna att kommunen får den byggnation som efterfrågas.
– Tanken är att vi ska komma tillbaka till Knivstas identitet som stationssamhälle och småstad.
Kan man säga att det inte blir ett lika djärvt byggande framöver?
– Ja, lite så kan man se den nya arkitektpolicyn.
Finns det några risker med en policy, som kanske ger för snäva ramar och stänger ute vissa byggherrar?
– Nej, det tycker jag inte. Svårigheten kommer snarare att se det här som ett levande dokument, som behöver uppdateras och följa med sin tid.
Hör vad Knivstaborna tycker om nuvarande arkitekturen:
Vad tycker du om arkitekturen i Knvista?
Vad tycker du om arkitekturen i Knivsta?
Kristofer • Det var kanske 50 år för sent, men bättre sent än aldrig! Nu tar vi tag i det här en gång för alla och vänder Sverige till ett vackert land igen med vackra små byar och städer. Om våra små orter inte hade sett ut som små ghetton så hade vi nog haft en mycket mer levande landsbygd än idag. Turismen hade också flödat mycket mer till landet om städerna var vackrare. Det må vara lite dyrare att bygga vackrare, men det lönar sig x100 på sikt. Folks välmående ökar, mer intäkter från turism, minskad kriminalitet p.g.a färre ghetton etc...
Johanna • Positivt att en kommun vågar ställa sig på medborgarnas sida och sätta upp gemensamma ramar för en trivsammare stadsbyggnad. Många är så trötta på kyliga, fyrkantiga stål- och betonghus med platta tak och längtar efter miljöer som formats med omsorg och omtanke om de som ska bo och leva där, som låter medborgarna trivas och åter känna stolthet över sin stad.
Iréne Boström • Jag är född och uppvuxen i Knivsta. Under min uppväxt var Knivsta som en trevlig småstad med övervägande villor och ett fåtal hyreshus. Nu har man byggt så många höghus i centrum så man blir helt förskräckt. Jag flyttade från Knivsta för 6 år se’n och jag skulle inte vilja flytta tillbaka!
Det här reglerar den nya policyn:
Policyn har riktlinjer för åtta olika områden:
- Fasader ska berätta om husets innehåll. Kommunen ser gärna verksamheter i bottenplan. Anordningar vid fasaden kan med förde anpassas till den.
- Entréer ska vara lätta att hitta, vara välkomnande och anpassade så att alla kan komma in.
- Tak ska i ett område gärna ha samma takvinklar och uttryck. Sadeltak lyfts fram i arkitekturpolicyn.
- Material och färg rekommenderas ha låg miljöpåverkan. Tak får gärna vara gröna med växtlighet. Varma färger prioriteras.
- Skyltar får inte vara störande för människor. Kan vara värdefullt att samordna skyltuppsättning. Skyltar bör anpassas till arkitektur och hus olika storlek.
- Gårdar och mark ska ge plats för boendes uteaktiviteter. Grönska prioriteras i policyn, medan bilar inte gör det. ”Markparkering på kvartersmark bör undvikas”, står det i dokumentet
- Belysning kan bidra till trygghet för det enskilda huset. Belysningen ska inte utformas så att den kan störa människor och natur.
- Teknikbyggnader ska placeras så att de är lättillgängliga. Kan döljas genom växtlighet.
Källa: Knivsta kommun