Kostnaden för den inhyrda personalen vid Akademiska väntas i år landa på rekordhöga 435 miljoner kronor – 295 miljoner mer än budget. Det är en förklaring till att sjukhuset räknar med att missa budgetmålet med 870 miljoner kronor (sjukhuset hade räknat med att gå 100 miljoner kronor back).
Frågan om besparingar var uppe på senaste mötet i sjukhusstyrelsen och nu planeras en neddragning av bemanningspersonal under 2024, bättre kontroll på inköp, en stängning av den nattöppna infektionsmottagningen och att avsluta en yogamottagning. För att nämna några av de planerade sparåtgärderna.
Medicinska prioriteringar
Sjukhusdirektör Marianne Van Rooijen anser att det är nödvändigt att ta i kostnaden för hyrpersonal:
– Konsekvenserna är ju främst att vi redovisar ett sämre ekonomiskt resultat än om vi hade haft våra egna medarbetare på plats, säger Marianne Van Rooijen.
Finns det några risker med att ta bort hyrpersonal?
– Det är viktigt att vi gör medicinska prioriteringar, och vi kommer att ta hand om akutpatienter på samma sätt som tidigare. Det är inga dumbesparingar som vi ska göra.
Risk för längre väntetider
Medicinska prioriteringar kan innebära längre väntetider för patienter som ska opereras – helt enkelt längre köer. Det menar Birgitta Birgisdottir, biträdande verksamhetschef på AnOpIva (anestisi, operation och intensivvård).
– Risken finns, men vi ska försöka att undvika det, säger Birgitta Birgisdottir.
Klippet: Regionrådet självkritiskt om hyrpersonalen: ”Skulle ha tryckt på mer”
Kostnaden för Hyrpersonal år för år
I över tio års tid har ledande regionpolitiker i Uppsala, från olika läger, talat om vikten av att minska beroendet av inhyrd personal. Så här har kostnadsutvecklingen sett ut de senaste fem åren:
Kostnaderna för inhyrd personal
2019 183 miljoner kronor
2020 151 miljoner kronor
2021 207 miljoner kronor
2022 347 miljoner kronor
2023 435 miljoner kronor (prognos)
Källa: Akademiska sjukhuset
SÅ MYCKET ÖKAR REGIONERNAS EKONOMISKA UNDERSKOTT
Sveriges regioner går mot ett samlat underskott på 15 miljarder kronor för 2023.
2024 beräknas underskottet öka till mellan 20 och 24 miljarder kronor för alla regioner.
Flera av regionerna kommer att ha använt hela sin resultatreserv under nästa år och kommer då att börja behöva låna pengar. Resultatreserven är de pengar som regionerna sparat ihop när de haft överskott.
Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) är det här den värsta ekonomiska krisen för regionerna sedan 1990-talet.
Källa: SKR