Regeringen beslutade i slutet av maj att ändra regelverket för donationer i Sverige, lagändringar som träder i kraft första juli. Lagändringarna innebär framförallt att en möjlig organdonator ska kunna ges livsuppehållande intensivvårdsinsatser i syfte att bevara organ för transplantation.
Dessutom försvinner det närståendeveto som tidigare funnits, vilket innebär att närstående förlorar möjligheten att säga nej till en organtransplantation.
– Det ska vara donatorns vilja som ska gälla, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare vid transplantationskirurgen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Här kan du läsa mer om förändringarna i lagstiftningen, och hur de påverkar dig.
”Inte ovanligt att den dödes vilja är okänd”
Enligt Bengt von Zur-Mühlen är det vanligt förekommande att potentiella organdonatorer inte i förtid har förmedlat sin inställning till att donera sina organ efter döden. Det ger sjukvården merjobb i att undersöka om patienten på annat sätt förmedlat sin vilja, genom exempelvis donationskort i plånboken eller till anhöriga.
För att förenkla arbetet kring donationer uppmanar sjukvården till att registrera sin åsikt gällande huruvida man önskar bli organdonator efter döden, eller ej. Det kan göras på socialstyrelsens hemsida, och beslutet är möjligt att ändra över tid.
I klippet: Hör överläkaren Bengt von Zur-Mühlen berätta vad den förändrade lagstiftningen kan leda till.
Transplantationer i Uppsala – i siffror/år
‣ 100 njurar
‣ 10-15 bukspottskörtlar
‣ Ett antal så kallade ”öcellstransplantationer”
Akademiska sjukhuset är ett av Sveriges fyra transplantationssjukhus. Förutom Uppsala finns sådana sjukhus även i Stockholm, Göteborg och Malmö.