De nya reglerna för organdonation börjar gälla 1 juli 2022. Syftet är att öka antalet organdonationer och därmed rädda fler liv.
Organbevarande behandling
Lagändringen innebär att det blir tydligare stöd för så kallad organbevarande behandling.
Organbevarande behandling handlar oftast om vårdinsatser som patienten redan får – exempelvis intensivvård. Men det kan också handla om blodtrycksreglerande läkemedel eller vård i respirator.
Frågan om donation kan bli aktuell först när patientens liv inte längre går att rädda.
– Det är viktigt att lyfta fram att hälso- och sjukvården i första hand gör allt för att patientens eget liv kan räddas, det är först när livet inte går att rädda som frågan om donation kan bli aktuell, säger Anna Aldehag.
Om den organbevarande behandlingen inte kan vänta till efter döden, får den bara medför ringa smärta eller ringa skada för att en patient ska kunna bli organdonator. Organbevarande behandling får pågå i högst 72 timmar.
Närstående kan inte förbjuda
Lagändringen innebär också att det så kallade närståendevetot tas bort. Om patientens inställning till organdonation är okänd har närstående inte längre rätt att fatta beslutet.
– Man har lyft att den enskildes inställning till donation får en mer central roll i och med att närståendes rätt att förbjuda donation tas bort, men närstående ska underrättas och har fortfarande en viktig roll som källa till information, säger Anna Aldehag.
Hälso- och sjukvården tittar alltid i donationsregistret och pratar med närstående när donation utreds. Om donationsviljan är negativ blir donation inte aktuellt.