2010 skulle de svenska kärnkraftverken vara helt avvecklade. Det beslutade regeringen 1980 efter en folkomröstning.
Men sedan svängde politiken i början av 2000-talet. Avvecklingsplanerna skrotades. Kärnkraftverken och reaktorerna moderniserades för att kunna drivas under en längre tid än ursprungligt planerat.
Förvaras idag i Oskarshamn
Sverige har idag sex aktiva reaktorer: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Var och en av reaktorerna producerar mellan 15-25 ton använt kärnbränsle per år. Avfallet förvaras idag i Oskarshamn som årligen tar emot drygt 300 ton kärnbränsle.
2024 förvarades drygt 8 000 ton kärnbränsle i Oskarshamn och planen är att i framtiden flytta det till slutförvaret i Forsmark som ska börja byggas våren 2025.
När slutförvaret förseglas 2090 kommer det uppskattningsvis förvaras 12 000 ton kärnbränsleavfall i koppar och vulkanisk lera. Ett skydd som ska hålla i 100 000 år och klara istider.
Redan tajt om plats
Men slutförvaret i Forsmark kommer inte att räcka för den omfattande utbyggnaden av kärnkraft som regeringen har föreslagit.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är både kritiska och oroliga. Kritiska till att dagens metod med kopparkapslar inte är tillräckligt säker och oroliga för hur framtidens kärnkraft kommer att se ut.
– Vi vet inte hur framtidens reaktorer kommer att se ut och det kan möjligtvis ge andra förutsättningar för hur avfallet behöver slutförvaras, säger Linda Birkedal, ordförande i MKG.
Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ansvarar för avfallet är däremot säkra.
– Vi har en säker metod. Men däremot finns det idag ingen plan på vilka nya typer av anläggningar som ska byggas, svarar Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.
”Kan bli aktuellt med ett nytt slutförvar”
Carl Berglöf, Nationell kärnkraftssamordnare sen exakt ett år tillbaka, är personen som ska samordna både utbyggnaden samt den framtida slutförvaringen.
– Det absolut mest kostnadseffektiva är att förvara framtida avfall i det slutförvaret som planeras att byggas men det är svårt rent juridiskt. En alternativ lösning är att bygga ett nytt slutförvar, säger Carl Berglöf och uppger att frågan ska utredas under 2025.
Slutförvaret i Forsmark
• Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ägs av kärnkraftverken, ansökte 2011 om ett slutförvar i Forsmark som ska ta emot avfall från dagens kärnkraftverk och sedan stängas. Totalt 12 000 ton avfall i cirka 6 000 kopparkapslar, 500 meter under jord. Metoden med tre skyddsbarriärer presenterades 1983: Kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.
• Kärnkraftsindustrin ska bekosta slutförvaret tills det försluts. Staten tar sedan över ansvaret. För närvarande mellanlagras allt använt kärnbränsle i Oskarshamn i väntan på slutförvaret.
• Radioaktiviteten minskar med århundradena. Efter 1 000 år är det mesta borta men avfallet är fortfarande farligt att få i sig, exempelvis via grundvattnet. Efter 100 000 år är dess farlighet ungefär som när uranmalmen bröts.
• Finland beslöt 2015 att bygga ett slutförvar enligt den svenska metoden, som världens första. Enligt planen ska de första kopparkapslarna deponeras i urberget där inom två år.
• Det går också att återanvända utbränt kärnbränsle, det sker dock inte i Sverige idag.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, SKB