Filippa Andersson och Nathalie Abelins studietid startade på värsta tänkbara sätt. De bedrogs på tiotusentals kronor efter att ha scannat en QR-kod och godkänt med mobilt bank-id i tron om att de skulle få varsin studentlägenhet.
Och troligtvis får ingen av dem tillbaka sina pengar.
Vägledande dom
I teorin har det blivit lättare att som bankkund få ersättning om du utsatts för ett bedrägeri. I en vägledande dom i Högsta domstolen förra året fick en kund rätt mot en bank. Han ansågs av banken ha varit ”särskilt klandervärd” (se fakta nedan) – bland annat genom att lämna sina bankkoder till bedragaren, som i sin tur kom över 385 000 kronor.
HD bedömde i stället att han endast varit grovt oaktsam och banken dömdes att ersätta honom på hela beloppet med undantag för en självrisk på 12 000 kronor som kunden själv fick stå för.
Så varför får Filippa och Nathalie troligtvis inte tillbaka sina pengar? Det beror på om de har godkänt själva transaktionen eller om de godkänt skapandet av ett nytt mobilt bank-id som sedan använts av bedragaren för att göra olovliga transaktioner.
– Möjligheten att få tillbaka pengarna är beroende av vad konsumenten signerat. Det är där bankerna gör skillnad. Som bankernas och ARN:s bedömningar ser ut i dag så anses det inte vara en obehörig transaktion om man själv signerat transaktionen, trots att man blivit lurad. Då har banken ingen ersättningsskyldighet, säger Mahabad Rahnamafar Hsieh, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
”Polisanmäl alltid”
Det går att överklaga beslutet till banken och överklaga till allmän domstol. Men där väntar långa handläggningstider och eventuella rättegångskostnader.
– Vi rekommenderar att man alltid polisanmäler ett misstänkt bedrägeri och anmäler det till banken, säger Mahabad Rahnamafar Hsieh.
I klippet: Stress, press och livestreamade QR-koder – polisen varnar för bedragarnas fällor.
Tre grader av ansvar som en kund kund kan ha vid bedrägeri
1. Oaktsam
Det kan handla om en kund som skyddat sina koder dåligt. Den drabbade får stå för en symbolisk del själv – 400 kronor, resten ersätter oftast banken.
2. Grovt oaktsam
Här hamnar en del fall av telefonbedrägerier, exempelvis om en kund lämnat ut sina koder till någon som påstår sig ringa från banken. Även här kan man få ersättning, men man får själv stå för 12 000 kronor – banken får ofta ersätta resten. Det högre beloppet kan jämföras med en förhöjd självrisk vid andra försäkringsärenden.
3. Särskilt klandervärd
För att detta ska anses gälla måste kunden enligt Högsta domstolen ha agerat värre än bara ”grovt vårdslöst”. Då ersätter banken ingenting. Kunden får stå för allt.
Före domen i Högsta domstolen ansåg bankerna ofta att kunder som lämnar ut sina koder varit ”särskilt klandervärda”. Där har HD ändrat praxis. HD skriver att det bara är om man anses ”likgiltig till risk för obehöriga transaktioner”, som man når upp till nivån ”särskilt klandervärd”. Och det är dessutom banken som har att bevisa att någon varit likgiltig.
I fråga om skillnaden mellan om det är kunden själv eller bedragaren som utför transaktionerna, så har frågan ännu inte prövats i allmän domstol. Där råder alltså oklarhet om hur lagen ska tolkas.
Antal anmälda annonsbedrägerier
Nationellt:
Januari – juni 2022: 11 574 anmälda brott
Januari – juni 2023: 13 461 anmälda brott
Ökning med 16 % i jämförelse med samma period föregående år.
Utvecklingen för annonsbedrägerier över tid (helår):
2019: 16 043 anmälda brott
2020: 18 844 anmälda brott
2021: 28 513 anmälda brott
2022: 25 391 anmälda brott
Till annonsbedrägerier hör brotten att bedra någon i tron om att de exempelvis ska hyra en lägenhet.
SVT har tagit del av de fem beslut från 2023 där personer, likt Filippa och Nathalie, blivit bedragna i tron om att de ska få tillgång till ett boende. Totalt rör de sig om drygt 230 000 kronor och i samtliga fall gav ARN avslag.
Källa: Polisen