– Vi ska använda ett automatiserat sätt att analysera språk för att se om språket eller utsagorna från de som ljuger eller talar sanning skiljer sig på ett systematiskt sätt, säger projektledaren Moa Lidén, doktor i rättslära vid Uppsala universitet.
Enligt forskarna finns föreställningar om hur lögn och sanning skiljer sig åt som inte alltid är vetenskapligt förankrade.
– Och det är det som vi vill undersöka – om det faktiskt finns sådana skillnader. Sen ska vi jämföra lögndetektorförmågan i AI med mänskliga bedömare och se om nån är bättre än den andra.
AI i brottsutredningar
Moa Lidén tänker sig att AI skulle kunna användas i utredningsfasen i brottsutredningar för att komma vidare.
På ett par-tre år hoppas forskarna kunna ha de första resultaten från lögndetektorstudien.
Just hur domstolar bedömer olika bevis har seglat upp som en het potatis på senare tid. Forskarna bakom ett nytt center vid Uppsala universitet ska ägna sig åt att hjälpa yrkesverksamma med vetenskapligt grundade riktlinjer eller rekommendationer kring hur olika sorters bevis kan värderas i domstolar.
– Jurister är rättsliga experter men vi är inte nödvändigtvis vetenskapliga experter. Samtidigt så sitter vi och beslutar i brottmål baserat på bevis som bygger på helt andra vetenskaper: DNA, fingeravtryck, utsagor, psykologi. Så vi behöver kunna en del av de andra vetenskaperna för att kunna göra vårt jobb på ett bra sätt.
– Man kommer att ha mer kött på benen när man bevisvärderar – det är det som är tanken.
Hur forskaren Moa Lidén om vilken praktisk nytta vi kan ha av AI i brottsmål i klippet ovan.
Mångmiljonstöd till bevisforskning
Projektet ”Internationellt Centrum för Evidensbaserad Straffrätt” (EB-CRIME) har beviljats forskningsanslag med 18 miljoner kronor. Med projektet lanseras ett nytt vetenskapligt förhållningssätt till straffrätt – evidensbaserad straffrätt. Det ska bidra till riktlinjer för att hjälpa poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt för att förebygga felaktiga domar. I Sverige råder fri bevisvärdering, vilket innebär att hur bevis värderas ska inte vara reglerat. Men syftet är att kunna ge vägledning kring bevisvärdering.
Bland annat studeras AI:n som lögndetektor, hur AI lyckas med att bedöma åldern på en person genom att läsa av bilder på ansikten, och hur DNA-bevisning kan användas.
Källa: Uppsala universitet
