– Självmordtankar kommer i regel som en biverkning de första fyra veckorna i behandlingen med antidepressiva läkemedel. Man tror att det har att göra med att hämningarna släpper och man blir mer beslutsam under behandlingen, säger Iannis Kouros, chefsöverläkare vid psykiatrin på Akademiska sjukhuset.
Uppsala förskriver tredje mest
I dag tar uppskattningsvis 600 000 svenskar antidepressiva mediciner. En siffra som under årens lopp ökat. Inte minst bland barn och unga. Uppsala län är ett av dom län som skriver ut mest antidepressiva till barn under 14, bara två andra län förskriver mer, något som innebär att Uppsala ligger långt över rikssnittet.
– Det beror på en hel del saker som sätter press på en. Man ska vara bra i skolan, man ska ha ett stort socialt umgänge, man ska hinna träna. Man ska hinna med så mycket, säger Emma Östlund som går i årskurs 9 och får medhåll av kompisen Susanna Tegler.
– Det är så mycket som ska in i livet för att man ska passa in i samhället, säger hon.
Vad tycker du om det då?
– Det är absurt, säger Susanna Tegler.
Ökade självmordtankar
Men biverkningar av medicineringen finns, för tidigare har bland annat Läkemedelsverket varnat för att vissa av dom antidepressiva medicinerna kan ge ökade självmordstankar och resultera i fler självmordsförsök.
– Antidepressiva måste alltid förskrivas för rätt sjukdom och då är det ju medelsvår eller svår depression framförallt. Och svåra ångesttillstånd, säger Iannis Kouros, chefsöverläkare vid psykiatrin på Akademiska sjukhuset.
Farligt skriva ut för lite
Samtidigt visar statistiken att dom fullbordade självmorden inte har ökat inom denna åldersgrupp under åren som medicineringen har ökat . Mellan åren 2006-2013 har antalet legat på omkring 5 per år.
– Ett problem som man såg när den här rapporten kom som visade på ökande självmordtankar var att man slutade skriva ut de här medlen. Och i framför allt USA och Nederländerna kunde man se att fullbordade självmord ökade direkt efter att man slutade skriva ut medicinerna, säger Anne-Liis von Knorring, professor i psykiatri vid Uppsala universitet.
Fler insatser
Det viktiga är enligt Anne-Liis von Knorring att medicinering löper parallellt med andra typ av insatser och uppföljningar. Medicinering ska med andra ord inte vara den enda delen i en behandling då kunskapen om biverkningarna måste finnas på plats så att en övermedicinering inte sker.
– Vissa behöver inte ens mediciner utan det kan räcka med stöd eller specifik psykoterapi. Och de svårast sjuka behöver dessutom en kombination, säger hon.