Hur fria ska de fria konstarterna egentligen få vara och ska de få blomma ut hur som helst i det offentliga rummet. Det är frågor som uppstår i kölvattnet av Erik Krikortz konstverk Väggmålning, Berlin som numer pryder eller misspryder Carolinabacken. Konstverket har sina tillskyndare men har samtidigt även väckt ramaskri hos många uppsalabor.
– Hade man målat något som påminner om nazismen hade det inte varit acceptabelt, säger Emanuel Almroth.
– Jag tycker att det ligger i betraktarens ögon. Den som ser konstverket får tolka det utifrån sig själv, säger Stig Ledin.
Konstverkets förlaga är en murmålning i forna Östtyskland, DDR, en diktatur med åtskilliga människors liv på sitt samvete. Det var 2012 som Kulturnämnden gav Erik Krikortz uppdraget att konstnärlig utforma den nya paradgatan. Eva Edwardsson var då Kulturnämndens ordförande.
Ville inte hylla DDR
– Det finns en missuppfattning att vi ville hylla DDR och det vill jag bestämt dementera, säger Eva Edwardsson (FP) numer 2:e vice ordförande i Kulturnämnden.
Vad skiljer konsverken åt?
– Det första man lägger märke till är den svarta kakelfogen. Människorna går visserligen i en parad, men de är bakom galler, säger Eva Edwardsson.
Inom den forna Alliansen går åsikterna isär. Centerpartiet vill till exempel riva konstverket och förpassa det till museum.
Replik från kommunistregim
– Det är en gammal replik från en gammal kommunistregim och det har inte i Uppsala att göra, säger Stefan Hanna (C) kommunalråd.
Stig Ledin tycker inte att man ska riva konstverket.
– Vem ska bestämma vad för sorts konst som skall finnas här, säger han.