– De metoder som finns handlar om långsiktighet. Det här att en våldshandling skulle hända någon dag efter att man blivit utskriven – det är svårt för oss att förutse, säger Carina Occasus.
Det är väldigt tragiskt att det ska ske så pass allvarliga incidenter som med Listbeth i Valsätra, enligt chefsöverläkaren Carina Occasus.
– Det står saker i media som vi aldrig får möjlighet att besvara eftersom vi har sekretesslagen som gör att vi inte kan uttala oss, säger Carina Occasus.
Utredning vid allvarlig händelse
Vid en allvarlig händelse så görs en intern analys och skulle det vara så att det upptäcks brister inom vården så är det såklart ett misslyckande menar Carina Occasus.
– Självklart tar vi till oss allvarliga incidenter och jobbar med ständig förbättring och utveckling, säger Carina Occasus.
Tvångsvårdslag tar inte hänsyn till våld
Vid tvångsvård så styrs psykiatrin av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Den lagstiftningen som finns i dag bygger på att den enskilde frivilligt ska få välja om denne vill ha vård eller inte. Lagen tar inte heller hänsyn till våldsproblematik hos patienter.
– LPT syftar inte till att frihetsberöva på grund av brottslighet eller aggressivt beteende, säger Carina Occasus.
Hör chefsöverläkaren Carina Occasus i klippet om svårigheterna med att förebygga våld av patienter – ”svårt att förutspå våldshandling”
Lagen om tvångsvård (LPT)
Tvångsvård får enbart användas om en patient lider av en allvarlig psykisk störning och det finns fara för dennes liv eller hälsa.
Det är endast när två stycken olika läkare har undersökt och bedömt en patient som det kan beslutas om psykiatrisk tvångsvård enligt LPT.
Det finns två typer av tvångsvård; öppen och sluten.
Öppen psykiatrisk tvångsvård används när det inte finns en omedelbar risk för patientens liv eller hälsa och där särskilda villkor föreligger.
Sluten tvångsvård får enbart användas om alla andra alternativ är uteslutna. Vid sluten tvångsvård kan åtgärder som fastspänning och att patienten blir flyttat till ett enskilt rum bli aktuella.
En patient som tvångsvårdas har rätt till en stödperson som utses av patientnämnden. Stödpersonen hjälper till med personliga saker och har en samtal med patienten om vården.
Källa: Socialstyrelsen, Akademiska sjukhuset
