När julen närmar sig finns det en ökad risk för våld i hemmet, då ledigheten ofta innebär att våldsutsatta kvinnor och barn tvingas spendera mer tid tillsammans med förövaren.
SVT har träffat Sofia, som egentligen heter något annat, på Uppsala kvinnojour. En kvinna som utsatts för psykiskt och fysiskt våld i många år av sin tidigare man, framför allt under julen.
– Jag har firat julen ensam och isolerad i många år. Han ville ha full kontroll och förbjöd mig att gå på julbord eller fira med min familj. Det var som att leva bakom osynliga järngaller, säger Sofia.
Svårt att lämna
Under relationen fick Sofia två barn med mannen. De blev också utsatta för våld, något som gjorde att Sofia kontaktade socialtjänsten och kvinnojouren – och till slut lämnade hon mannen.
– Det var svårt att lämna för jag levde på hoppet om att det skulle bli bättre. Men den dagen kom aldrig. I stället dödshotade han mig och barnen och då hade jag inget annat val än att fly, säger hon.
Mannen har dömts till fängelsestraff för våldsbrotten mot Sofia och barnen.
I klippet: Hör ”Sofias” berättelse om julfirandet som förvandlades till en mardröm.
varningstecken för våld i nära relationer
- Personen beter sig annorlunda när partnern är med.
- Behöver hela tiden berätta vem hon är med.
- Har ständigt koll på telefonen eller att partnern ringer överdrivet ofta.
- Måste alltid passa tider.
- Drar sig undan från familj och vänner.
- Vill inte längre följa med på aktiviteter.
Tips för dig som är orolig att någon utsätts för våld:
- Ställ raka frågor i avskildhet, så att förövaren inte hör. Även om kvinnan inte är redo att prata just då så är det viktigt att våga fråga flera gånger. Fram tills dess att kvinnan är redo kommer hon att hålla upp en fasad om att allt är bra eftersom hon bär på stor skuld och skam.
- Låt personen veta att hon kan lita på dig. Tänk på att inte försöka hitta på ursäkter eller förklaringar till förövarens beteende eftersom det kan öka känslan av skuld och skam hos den utsatta.
- Visa att du finns kvar oavsett vad personen väljer att göra eller inte göra. Det kommer minska den utsattas isolering vilket ofta är en del av våldet som hon utsätts för. Ha förståelse för att det är en process som tar tid, även om det kan vara frustrerande som anhörig eller närstående.
- Ge tips om lokala kvinnojourer dit personen kan vända sig för att få råd och stöd. Du kan också själv kontakta kvinnojourer för att få råd och stöd kring vad du kan göra som anhörig, närstående eller till exempel granne.
- Skriv ned tid, dag, vad du ser eller hör. Dokumentera de skador som du ser eller händelser som den utsatta berättar om. Du kan också erbjuda att förvara dokumentering ifall partnern håller koll på kvinnans telefon. Din dokumentation kan bli viktiga bevis i en rättsprocess om kvinnan en dag vill polisanmäla.
Källa: Uppsala Kvinnojour.
Så söker du hjälp
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Nexus – stöd för dig som blir utsatt för hot och våld: 018-727 52 47
Socialtjänsten i Uppsala kommun: 018-727 00 00
Uppsala Kvinnojour: 018-10 10 49
Ungdomsjouren: 072-593 63 98