Foto: Christine Olsson/TT

Vattenbristen orsakad av reningsverken

Uppdaterad
Publicerad

Grundvattnet sinar, och det varnas för låga nivåer i sommar igen. Men för de flesta kommer vattnet i kranen inte från grundvattnet, utan från sjöar och vattendrag. Vattenbristen beror i stället på dålig kapacitet i vattenverken.

Den senaste rapporten om grundvatten från myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU), om läget i landet för maj visar på oroande låga grundvattennivåer i framför allt östra Sverige. SGU skiljer på små och stora vattenmagasin, berättar Johan Carlström, hydrolog på SGU.

– De små magasinen är de som finns i moränjordar och i urberg. Det är ur dessa som de som har egna brunnar får sitt vatten. De större magasinen är sandåsar och rullstensåsar, och de står för den kommunala vattenförsörjningen.

Men det är ändå relativt få svenskar som verkligen får sitt vatten direkt från en grundvattentäkt, och som därmed påverkas av de låga grundvattennivåerna.

Sjövatten i kranarna

– Ungefär hälften av Sveriges befolkning får vattnet från sjöar och vattendrag.

Grundvattentäkterna används också för att rena sjövatten.

– För ungefär en fjärdedel av befolkningen är det konstgjort grundvatten, det vill säga vatten från en sjö som leds in i en grundvattentäkt för att renas. Här i Uppsala har vi det så, vattnet tas ur Fyrisån och leds in i åsen, säger Johan Carlström.

Det innebär att omkring sju och en halv miljon dricker sjövatten, och en relativt liten andel av svenskarna (en fjärdedel) riskerar att få torrt i kranen bara på grund av att grundvattennivåerna blir låga.

Ändå uppmanas vi alla att spara på vattnet.

– Ordet vattenbrist leder fel. Att många kommuner inför bevattningsförbud beror oftast på kapacitetsbrist i vattenverken, säger Pär Dalhielm, vd på branschorganisationen Svenskt vatten.

Kapacitetsbrist

Förra året hade 116 kommuner bevattningsförbud, och i de allra flesta fall berodde det på kapacitetsbrist. Vattenverken klarar helt enkelt inte av att rena så mycket vatten som konsumenterna vill ha vid vissa tider. Men det är inte brist på själva vattnet, förklarar han. En sjö som Mälaren torkar till exempel inte ut. Vattenverken är gamla, generellt sett, förklarar Pär Dalhielm.

– Det skulle behövas nya investeringar på runt 25 miljarder kronor per år för att motsvara behoven, men nu lägger vi bara ned hälften, säger Pär Dalhielm.

Fakta:

Grundvatten och sjövatten

  • Hälften av svenskarna får sitt vatten från vattendrag och sjöar. Ytterligare en fjärdedel av befolkningen får sjövatten från grundvattentäkter, som letts in och renats där.
  • Bara en fjärdedel av befolkningen, ungefär två och en halv miljon svenskar, är direkt beroende av grundvattnet. De som hämtar vatten ur egna brunnar, och därmed använder de små vattenmagasinen, är runt en miljon permanentboende, enligt SGU.

Låga grundvattennivåer

  • Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör regelbundet undersökningar av hur grundvattentillgången ser ut.
  • Nu är nivåerna låga i stora delar av Sverige. Särskilt i mellersta Sverige och på Gotland. För de stora vattenmagasinen, som finns i sandåsar, rullstensåsar och liknande är nivåerna mycket under det normala i Mellansverige runt Mälardalen och på Gotland.
  • De stora magasinen fylls på långsamt, ett enstaka regnväder gör inte mycket till eller från. De låga nivåerna nu härrör från torka under ett par år tillbaka.
  • De små magasinen, som förser de som har egna brunnar med vatten, fylls dock på ganska snart efter ett rejält regn. Där kan en regnig sommar hjälpa.

Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.