Det innebär att en del av provet kommer att väga tyngre än andra om det passar den utbildning du sökt.

Varje termin skriver tiotusentals personer högskoleprovet. Anmälan till nästa prov, i april, ska vara gjord senast 1 februari.

Högskoleprovet består av två 13922delar: en som testar språklig kompetens och en som testar matematisk-logisk förmåga. Hittills har resultaten i de båda delarna tillmätts samma vikt, oavsett vilken utbildning som söks.

Men från och med i höst ska resultaten viktas. Det görs i ett försök som berör civilingenjörsutbildningar på sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola samt universiteten i Lund, Luleå, Karlstad, Umeå och Uppsala. Vissa deltar med alla sina civilingenjörsprogram, andra med några.

Färre avhopp

Tanken med viktade provresultat är att mer precist fånga in de studenter som har bäst förutsättningar att fullfölja utbildningen. Avhopp är kostsamt för såväl den enskilde som lärosätet och förekommer ofta från bland annat civilingenjörsprogrammen. Lärosätena som deltar i försöket kan nu låta den kvantitativa delen stå för 75 procent och den verbala för 25 procent av provresultatet.

– Vi har valt civilingenjörsutbildningar i pilotprojektet eftersom ett antal lärosäten drivit frågan och är beredda att delta, säger Karin Röding, generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet (UHR) som ansvarar för försöket.

På marginalen

Men försöket kommer inte att leda till några dramatiska förändringar i urvalet, enligt de simuleringar som UHR tidigare gjort. De allra flesta sökande – omkring 95 procent – till civilingenjörsutbildningen påverkas inte alls, enligt UHR. Regeringen har ändå valt att gå vidare med ett försök.

UHR:s simulering visade också att den marginella förskjutning som sker i urvalet när den kvantitativa delen har större tyngd gynnar yngre och män. Omvänt så minskar alltså chanserna marginellt för en äldre (minst 24 år gammal) kvinna. Frågan är detta kan avskräcka kvinnor från att söka.

– Jag har själv ställt mig den frågan och jag kan också tänka mig att en del rektorer har hesiterat. Först driver lärosätena kampanjer för att locka fler kvinnor till tekniska utbildningar och sedan införs något som eventuellt missgynnar dem. Men skillnaden ska vara marginell och lärosätena har tyckt att det varit värt att testa, säger Karin Röding.

Senare i vår ska UHR redovisa hur skärpta betygskrav kan påverka genomströmningen i högskolan. Det handlar i första hand om krav på högre betyg än E i de kurser som ger särskild behörighet.