SVT träffar Anders Eriksson vid Estoniamonumentet på Djurgården i Stockholm där det på lördagen kommer att hållas en minnesceremoni. I dag lever han som pensionär utanför Norrtälje, och för hans del kommer de gamla minnena från katastrofen tillbaka kring årsdagen.
– Jag tycker väl att jag lever som vanligt, men det här kommer ju upp åtminstone vart femte år, då det blir en viss aktivitet framförallt från media, säger han.
Hoppade i havet
När olyckan skedde 1994 var passagerarfärjan M/S Estonia på väg från Tallin till Stockholm. I det hårda vädret lossnade bogvisiret, stora mängder vatten trängde in, Estonia fick slagsida och lutade allt mer.
Anders Eriksson tog sig ut på ett sidodäck för att senare hoppa ned i havet.
– Jag hade inget val utan jag slängde mig rakt ut i vattnet, berättar han.
I sex timmar blev han liggande i havet, hållandes i ett rep till en räddningsflotte, innan han räddades.
Nu gravplats
Estonia sjönk till 80 meters djup. Av de 989 passagerarna ombord överlevde bara 137 personer och dåvarande regeringen beslutade att låta fartyget bli en gravplats.