Älgflugan, eller hjortlusflugan som den egentligen heter, beskrevs redan 1758 av Carl von Linné. Men då var den långt ifrån så vanlig som den är i dag.
– De började komma hit för 20–25 år sedan. Sedan har det bara blivit värre och värre, säger Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Värmland/Örebro.
Oklart varför älgflugan ökar
Exakt varför älgflugan blivit vanligare i Sverige är inte helt klarlagt. Men en förklaring tros vara att de gynnas av de klimatförändringar som gett ett varmare klimat i Skandinavien.
Numera påträffas älgflugan inte bara i de södra delarna av Sverige utan finns i alla delar av landet och är en plåga för såväl älg som rådjur, hjort och ren.
I videon ovan berättar jaktvårdskonsulenten Gunnar Glöersen om hur illa älgar och andra hjortdjur kan drabbas av älgflugeangrepp.
Det här är hjortlusfluga
Hjortlusflugan även kallad älgflugan eller lusfluga är en blodsugande parasit som föredrar hjortdjur som älg, rådjur och hjort. Flugan har en sugsnabel som dras in i huvudet. Snabeln är försedd med små vassa tänder i spetsen, och kan på så sätt skära hål i värddjurets hud och flugan dricker därefter blod från såret.
Hjortlusflugan kan förekomma i mycket stort antal hos en älg (10 000-tals flugor) och kan bidra till hårlöshet.
Larverna, vilka förpuppas i pälsen på värddjuret, faller ner på marken, och kläcks året efter. Efter kläckning börjar flugorna flyga omkring på jakt efter ett värddjur. När de landat på ett värddjur, släpper de vingarna och flugan kan aldrig mer flyga igen.
Även nötkreatur, hästar och får kan utgöra värddjur. Flugorna tillbringar i huvudsak resten av sitt liv på värddjuret.
Det är inte ovanligt att människor eller hundar blir bitna av hjortlusflugor och betten kan orsaka hudinflammationer av varierande grad. Detta sker ofta under skogspromenader på hösten när flugorna söker sina värddjur. Jägare blir ofta bitna under jaktsäsongen när de haft kontakt med hjortdjur, eller bara vistats i skogen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt