Idag byggs det för fullt invid stora torget i Arvika, men på nyårsdagens morgon år 2016 var scenen en helt annan. Då stod bostadshuset i torgets nordvästra hörn i lågor.
40 personer blev hemlösa och i efterhand visade polisens och räddningstjänstens utredning att branden med största sannolikhet orsakades av en fyrverkeripjäs eller en brinnande rislykta.
– När det stod klart för oss att det är det här det beror på. För mig är det jätteviktigt att det här inte inträffar igen, säger Mattias Larsson, räddningschef i Arvika kommun.
LÄS MER: Storbranden i Arvika
Krävs polistillstånd
En utredning startades och i februari 2017 ändrades de lokala ordningsföreskrifterna i Arvika. Nu krävs polistillstånd för all användning av fyrverkerier i närheten av torget. Från järnvägsstationen i söder till Skolgatan i norr, och från biblioteket i väster till Hamngatan i öster. Ett område som omfattar 20 kvarter.
– Det är ett område med hög och tät bebyggelse med mycket folk, så här ser vi att här kan vi inte skjuta fyrverkerier så som vi gör på nyår på ett säkert sätt, säger Mattias Larsson.
Hoppas på förståelse
Nu hoppas han på att förbudet kommer att möta förståelse bland Arvikaborna. Själv tycker han att fyrverkerier är otidsenligt.
– Det ställer till skador på människor, djur och byggnader, det är inte miljövänligt och ibland kan man nog uppleva att det är ett slöseri med pengar också, säger han.
Fyrverkerier
- Ungefär 100 personer skadas så allvarligt av fyrverkerier varje år att de måste söka vård.
- Av dem är det ett tjugotal som får så allvarliga skador att de behöver läggas in på sjukhus.
- De flesta olyckor sker i samband med nyårsfirandet.
- Under nyår fördubblas antalet insatser till bränder jämfört med andra dagar under jul och nyår.
- En stor del av ökningen kan förklaras av fyrverkerier.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap www.msb.se