– Det är jättebra. Det är ju så oerhört många dokument som måste gås igenom, och varje sparad timme är ju en timme man kan lägga på annat, säger Henrik Ahlrot.

Han är ordningsvakt på Värmlands tingsrätt, och en av de som har till uppgift att maskera alla känsliga uppgifter i förundersökningsprotokoll och andra handlingar som allmänheten har rätt att begära ut.

Omfattande arbete

Men även med AI:s hjälp är det ett omfattande arbete, eftersom ett förundersökningsprotokoll kan vara hundratals sidor långt. Flera tingsrätter och andra domstolar runtom i landet skulle därför hellre se att åklagarkammaren eller polisen skulle ta hand om maskningsarbetet.

– Det är ju inte vi på tingsrätten som producerar dessa förundersökningar, utan det sker hos polisen och av åklagaren, och de borde veta bättre vad som ska sekretessbeläggas. Därför vore det bättre att de ansvarade för maskningsarbetet, säger Anders Domert, lagman vid Värmlands Tingsrätt.

Den senaste tiden har allt fler börjat vilja ta del av förundersökningsprotokoll och andra rättshandlingar, men maskningen av känsliga uppgifter är tidskrävande. Vid Värmlands tingsrätt ser man redan nu att det nya AI-verktyget kan spara mycket tid.

– Jämfört med tidigare metoder tror jag att vi sparar ungefär 25 procent av arbetstiden, säger Henrik Ahlrot.

Måste fortfarande granskas

Men det går inte att helt förlita sig på AI. Innan handlingen lämnas ut måste den fortfarande granskas av en domare för att kontrollera att allt är korrekt maskerat.

– Så är det ju, ett AI-verktyg kan vara till hjälp, men resultatet måste alltid granskas innan vi släpper iväg det, säger lagman Anders Domert.

Det är i remissvar till den statliga utredningen ”En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess” som de nämnda domstolarna lyft frågan om var – och av vem – maskeringen ska göras. Slutbetänkandet av utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.