Kommunalrådet om omflyttningen av barnen: ”Måste ha kamrater att prata svenska med”

Uppdaterad 18 maj 2022

Publicerad 18 maj 2022

Förändringen av skolorganisationen i Filipstad väckte både kritik och krav på folkomröstning när den presenterades för ett drygt år sedan. För kommunalrådet Åsa Hååkman Eriksson (S) har det trots det varit viktigt att få den på plats.

– Var tvungna att göra något för att inte skapa ett ”vi och dom-samhälle”, säger hon.

Hör kommunalrådet försvara omflyttningen av skolbarnen i klippet.

Filipstad var en av de kommuner i Sverige som tog emot flest nyanlända under flyktingkrisen 2015-2016, i förhållande till sin storlek.

Valet 2022 Värmland

På kort tid anlände mer än 2 000 nya medborgare till kommunen med drygt 10 500 invånare.

Nyanlända barn på samma skola

Förändringen märktes tydligt inom skolan.

De flesta av de nyanlända barnen placerades på Strandvägsskolan i den ena änden av tätorten, medan de svenskfödda barnen i första hand återfanns på Åsenskolan, i villaområdena i den andra delen av samhället.

– Barnen är ju vår framtid. Målet med förändringen var att få en mer jämställd och integrerad skola, säger Åsa Hååkman Eriksson (S).

Hör henne berätta mer i klippet.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.